Dessa korta notiser är tagna från Naturvetarens december-nummer, där Partikular presenterades på ett uppslag. Vill du se tidningen, klicka nedan!
Sambandet mellan Fladdermusen och Dödsfarliga Virus
Ett flertal varianter av coronavirus har spridits från fladdermusen till människan genom tiderna. Coronavirus är inte ensamma om att härstamma från djuret, utan fladdermusen har spridit många farliga virus som exempelvis ebola, nipah och rabies. Fladdermusens immunförsvar fungerar på ett annorlunda sätt än människans. Bland annat producerar djuret ständigt interferoner och blir mycket varmt när det flyger vilket påskyndar bekämpningen av virus. Fladdermusen integrerar även viruset i sitt eget genom och kan då utveckla ett skydd likt ett vaccin. Det komplexa immunförsvaret är ett resultat av en långvarig samevolution med virus som också gjort virusen farligare. Samtidigt är fladdermöss och människor närbesläktade arter och på grund av att de ligger nära varandra ur ett genetiskt perspektiv blir smittorisken av virus mellan dem större.
Klara Ziegler
Vad krävs det för att bli astronaut – Christer Fuglesang
Fuglesang har sammanlagt spenderat 31 timmar och 54 minuter ute på rymdpromenader. Efter sina rymdresor arbetade Fuglesang vid ESA i Nederländerna, och har sedan återvänt till Sverige där han idag är professor vid KTH i rymdfart.
Vi kontaktade honom för att ställa några frågor om hur man blir astronaut. Utöver akademisk kvalité menar han att “förutom att ha tur att var på rätt plats vid rätt tid så gäller det att vara frisk, social, i hyfsad fysisk form och gärna gjort något utöver det akademiska och det vanliga jobbet.” Han uttrycker även att social kompetens och samarbetsförmåga är två viktiga kvalitéer som krävs för att bli astronaut. Han betonar också vikten av att studera matte och naturvetenskap. Samtidigt, säger han, måste man “ta vara på kroppen och gör annat än bara plugga.”
Oskar Wendt
Uppsamling och användning av koldioxid kan bli en global industri
Uppsamling och omvandling av koldioxid till kommersiella produkter, t.ex. bränsle, kan bli en ny global industri enligt en ny studie av forskare från bl.a Oxford Universitet och UCLA. I studien föreslås att man bör samla in koldioxid från processer som på något sätt producerar eller nyttjar koldioxiden. Vidare anser man att gasen skulle kunna nyttjas som råvara i t.ex. viss plastproduktion – en mer lönsam och miljövänlig produktion än att använda konventionella kolväten. Men utvinningen har även andra fördelar som alla kan minska våra utsläpp av växthusgaser. Ett exempel är att nyttja koldioxiden som bränsle, vilket skulle kunna lösa klimatproblemen inom t.ex. luftfarten. Men då industrin ämnar att minska vår klimatpåverkan behöver en noggrann analys av dagens metoder göras. Koldioxid-utvinning kan göras effektivt och billigt, vilket gör det till en intressant lösning som nu kräver fler politiska beslut som förespråkar området.
Josefine Byström
“En fjärrkontroll som hanterar blodsocker”: Elektromagnetiska fält behandlar diabetes i djurmodeller
Forskare kan ha upptäckt ett säkert sätt att hantera diabetes icke-invasivt. Elektromagnetiska fält (EMF) används inom många områden; telekommunikation, navigering och mobila enheter. Dem används också inom medicin, till exempel i MRT och EEG, men mycket lite är känt om hur de påverkar själva biologin. Nu har forskare på University of Iowa publicerat hur EMF kan hantera blodsocker. Att utsätta diabetiska möss för en kombination av statiska elektriska och magnetiska fält (EMF) under några timmar per dag normaliserar blodsocker och insulinresistens. Effekterna bedöms långvariga och öppnar möjligheten för en EMF-behandling som kan appliceras under människors sömn för att hantera diabetes hela dagen. Detta betyder att man har hittat en “fjärrkontroll” som hanterar typ 2-diabetes och kan förändra sättet vi behandlar diabetes nu.
Josefine Byström