Filosofi

Svåra och enkla problem om medvetandet

Isak Kleist

Ingen vet varför vi har ett medvetande. Medvetandet är ett av vetenskapens största mysterier – trots att det, som filosofen Descartes insåg redan på 1600-talet, är det enda vi kan vara säkra på att vi har. Men man kan inte veta säkert om någon annan har ett.

Descartes funderade på vad vi kunde veta existerade med säkerhet och insåg att ” jag tänker, alltså finns jag”.

För att undgå missförstånd så är den definition av medvetande som används här att man har en subjektiv upplevelse. Om det känns något att vara du, så är du medveten. Det är också denna definition som filosofen David Chalmers använde då han formulerade det svåra problemet om medvetandet och det enkla problemet om medvetandet.

Skillnaden mellan att ha och inte ha en subjektiv upplevelse kan illustreras så här: Du bryter arm med en robot. Ni tar båda in information med sensorer (mekaniska i robotens fall och biologiska i ditt) som bearbetas och används som underlag till en handling, i detta fall att försöka vinna armbrytningen. Ni båda känner av kraften från den andres arm och känslan av ansträngning. Men bara du som människa upplever dessa intryck. Roboten processar bara in data, den upplever ingenting. Men ni båda klarar uppgiften, så varför behöver du ett medvetande? Varför är du inte en filosofisk zombie som i allt är identisk med en människa, förutom att du saknar ett medvetande? Det är essensen i det svåra problemet.

Vi är i nuläget ganska säkra på att medvetandet skapas av elektrokemiska reaktioner i hjärnan. Men vi vet inte exakt hur elektriska impulser leder till förnimmelser i hjärnan. Eller varför de ens behövs. En gammal teori om varför vi har ett medvetande är att den subjektiva upplevelsen är nödvändig för att fatta beslut. Det skulle alltså vara en evolutionär fördel att utveckla ett medvetande. Men samtidigt tycks hjärnan sköta beslutsfattandet bra genom de elektriska signalerna utan att blanda in några känslor och upplevelser. Vi har inte kunnat hitta subjektiva upplevelser i något steg av hjärnans beslutssystem än. Vad är då fördelen? Kanske ligger det på en högre nivå, att medvetandet var nödvändigt för utvecklingen av ett avancerat samhälle? Det går än så länge inte att testa hypotesen eftersom vi saknar nödvändig kunskap om psykologi och historia.

Men ändå ignorerades medvetandet länge av vetenskapen. Det avfärdades som en illusion som inte kunde förklaras. Medvetandet är nämligen svårt att studera vetenskapligt. Det handlar om vår subjektiva upplevelse, vilken ingen naturvetenskaplig mätning idag kan identifiera. Naturvetenskapen är ju inriktad på det objektiva, att beskriva världen utifrån. Det subjektiva lämnas åt filosofin och psykologin. Eftersom vetenskapen inte haft några möjligheter att skilja på medveten och omedveten materia har man valt den bekväma vägen och utgått från att medvetandet är ett poänglöst och ovetenskapligt problem.

Vissa forskare tror därför inte på det svåra problemet. Filosofen Daniel Dennett menar exempelvis att medvetandet bör definieras av vilken funktion det har snarare än av essensen av själva upplevelsen (så kallade qualia). Medvetandet uppstår som en konsekvens (eller snarare bieffekt) av tillräckligt komplicerad informationshantering i hjärnan. En tillräckligt avancerad dator skulle kunna bli medveten, men det gör detsamma för dess funktion. Det finns ingen mening med medvetandet, därför är det bara en ointressant illusion. Han hävdar också att filosofiska zombier är omöjliga, eftersom det är graden av komplexitet i beräkningar som avgör medvetande.

Daniel Dennett är ointresserad av illusioner. Bild: Mathias Schindler, CC BY-SA 3.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0, via Wikimedia Commons

Dennett menar att vi snarare än att slösa bort vår tid på att forska om det svåra problemet borde fokusera på det enkla problemet som kan angripas utan att gå in på subjektiva upplevelser. Det enkla problemet består egentligen av flera mindre delproblem som alla handlar om hur hjärnan bearbetar information. Man ska dock komma ihåg att ”enkla” i detta fall är menat något ironiskt. I jämförelse med att förstå medvetandet är det enkelt att åka till Mars eller hitta ett generellt botemedel mot cancer. Men dessa problem om hjärnan kan angripas utan att tänka på subjektiva upplevelser och är därför inom räckhåll för vetenskapen. Att forska om de enkla problemen hos maskiner går i nuläget, då vi utvecklar maskiner som kan utföra allt mer komplexa handlingar som att köra bil, analysera bilder och hantera språk. Kanske är det snart möjligt att göra detsamma hos människan?

David Chalmers; en filosofisk zombie? Bild: Zereshk, CC BY 3.0 https://creativecommons.org/licenses/by/3.0, via Wikimedia Commons

Detta tror dock inte Chalmers. Han nöjer sig inte med att lösa det svåra problemet genom att ignorera det. Han poängterar att beteende av hunger kan ske utan känslan av hunger. Det menar han påvisar att det svåra problemet inte kan reduceras till enkla problem som hur hjärnans bearbetning av information fungerar. De är separata. Om det är sant har det allvarliga implikationer. Det skulle innebära att alla ting i världen inte existerar materiellt, en bärande tanke för modern naturvetenskap. Det skulle gå att ha en identisk materiell kopia av en människa som inte har något medvetande. Chalmers tror alltså på den filosofiska zombien. 

Att vår bästa teori om medvetandet idag är att det är en onödig bieffekt ger känslan av att det svåra problemet troligtvis inte kommer lösas under vår livstid. Vi behöver först utveckla en bättre förståelse för hjärnan som helhet. Men inget av problemen ligger utanför vetenskapen för evigt. Kanske kan lösningar på enkla problem leda till lösningen på det svåra problemet, oavsett vad Chalmers tror. Vetenskapliga framsteg kan omdefiniera vad som ligger “bortom vetenskapen”. Framtidens teknologi kan hjälpa oss att se om det finns fysiska skillnader mellan medvetna tankar och ren informationshantering. Om det leder till en lösning på det svåra problemet skulle vi lösa ett av vetenskapens stora mysterier och förstå våra inre jag på kuppen. Då kommer vi även kunna skilja de filosofiska zombierna från de medvetna. Det skulle Descartes ha uppskattat.

Källor som användes i den här artikeln

Danielsson, Ulf ; Världen själv; Fri Tanke, 2020.

Harari, Yuval Noah ; Homo Deus; Natur & Kultur, 2015.

Seth, Anil (red.) ; Hjärnan på 30 sekunder; Tukan förlag, 2013.

Tegmark, Max ; Liv 3.0; Natur & Kultur, 2017.

Wikipedia; Hard problem of consciousness; 2023; https://en.wikipedia.org/wiki/Hard_problem_of_consciousness,