Psykologi

Corona – Varför vi hamstrar

publicerad 4 månader sedan av
David Sandström

Ingen kan ha undgått butikernas tomma hyllor som följd av coronaviruset. Privatpersoner bunkrar upp på basvaror som ris, pasta, konserver och toapapper i oron att butiker ska bomma  igen, produkter ska ta slut eller att samhället ska stänga ner. Och när man ser andra köpa på sig, gör man själv likadant. 

Ungefär samma fenomen går att studera på aktiemarknaden. Där är det tvärt om dock – människor säljer av sina innehav för att andra gör det och aktievärderingarna rasar. Detta flockbeteende leder till panik och stress. Varor tar slut och människor som inte själva bunkrar upp går miste om produkter som tar slut. Kurserna faller och de som inte säljer av sina innehav riskerar att förlora stora förmögenheter. Dessa fenomen är båda enorma överreaktioner och går att tolka psykologiskt.  

Tomma hyllor i butik – Bild: John Cameron

Så vad är det egentligen som förmår oss människor att begå dessa handlingar? Varför köpa på sig 15 rullar toalettpapper och 10 paket pasta? 

Många av gärningarna är en reaktion på en kris som innebär en stressreaktion för kroppen. Denna kris kan inledas på ett antal olika sätt, men i detta fallet är förlust och hot de stora aspekterna som inleder krisen. 

  • Förlust; eftersom rutiner, tillgångar och trygghet försvinner då hela vardagen ställs om,
  • Hot; eftersom det finns en rädsla av att bli smittad och sjuk – även om det inte alltid innebär livshotande konsekvenser,

Stress och oro är inte behagligt för oss och vi vill alltid göra något för att minska det, medvetet och undermedvetet. Ett medvetet sätt kan därför vara att köpa på sig varor som vi tror oss behöva i en sådan kris. Vi får en stimulativ belöning för detta eftersom vi gör det vi kan och tror ska hjälpa och blir mer lugna.  Vi känner oss mer förberedda och rustade.

En annan anledning till att vi bunkrar på oss kan förklaras genom det psykologiska begreppet “fear of missing out”. Det innebär att vi gör det gruppen gör, i rädslan att missa något och bli utan. Om en grupp börjar köpa på sig varor i stora mängder så att hyllorna börjar tömmas, är chansen hög att vi själv köper på sig, för att inte bli utan, även fast vi kanske inte behöver det. 

Fördjupning – den neurologiska förklaringen

Den undermedvetna, neurologiska responsen på krisen i samhället och oron som bildas är att en process inleds, vars syfte är att hålla oss vid, och underlätta liv. En kedja av nervimpulser i hjärnan reagerar, vars syfte är att aktivera det sympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet är din bästa vän när blir jagad av en björn men definitivt inte när du ser ett par tomma hyllor i butiken.

Anledningen till detta är att hjärnan gör en omfördelning gällande vad som behöver prioriteras och inte. Effekterna blir att kognitionen och det logiska tänkandet för beredandet av ett beteende inte blir av lika stor vikt. Vi tänker inte rationellt eftersom det sympatiska nervsystemet tonar ner den frontala Cortex signaler, för att istället framhäva Amygdalan och dess känsloimpulser. Att det nu inte finns någon del i hjärnan som kan blockera ogenomtänkta impulser från Amygdalan.

Det som dock är värt att poängtera här är att den Frotala Cortex inte har som roll att ta fram smarta lösningar, utan endast att hejda ogenomtänkta impulser som skapas av Amygdala. Exempelvis märker du hur Amygdalan agerar när den inte kontrolleras av den frontala Cortex, exempelvis i sömn när vi drömmer och hur dessa oftast inte är det mest sammanhållna.

I detta stadie av mindre rationellt tänkande blir saker såsom konformitet betydligt mer förekommande. Därav, om du ser 20 personer som går ut med toalettpapper från butiken, är du betydligt mer benägen att göra det samma, väl under stress. I kombination med denna stress så blir själviska beteenden betydligt mer förekommande vilket gör att vi inte tänker på den som faktiskt kan komma att behöva toalettpapper när vi försöker trycka ner 15 balar i baksätet.

Förklaring av stressprocessen – Bild: David Sandström

Sammanfattningsvis är det stressen och bristen på kontroll som gör att vi reagerar som vi gör. Vi är i ett stadie utav “flight or fight” där vi, genom att köpa toalettpapper, stillar ett behov av handlingskraft. Detta i sin tur skapar en falsk, temporär trygghet, som ger stimulans och minskar oron. Vi tror oss undvika situationen av att vara utan toalettpapper, även fast sannolikheten för ett totalt stopp av toalettpapper är minimal.

Vad kan vi då göra för att undvika att dessa situationer utvecklas? Hur kan vi undvika dessa impulsiva handlingar? 

Mycket ligger i det faktum att hantera orsaken till stressen istället för symptomen. För att lyckas med detta är det viktigt att vi lägger fokus på att skapa ett sammanhang och en anledning till varför saker sker och hur dessa kan påverkas, vilket är grunden i förhållningssättet KASAM – känsla av sammanhang – som ofta används inom krishantering.  

I detta fall gällande toalettpapper hade inte lösningen varit att producera mer toalettpapper då det inte är själva toalettpappret som är problemet, utan att istället lägga fokus på att kommunicera vad coronakrisen faktiskt innebär och vilka effekter det verkligen får. Då kan vi få människor att tänka logiskt och rationellt. Förhållningssättet gör att frontalloben aktiveras, vilket  hämmar mycket av den överstimuleringen som sker i amygdalan. 

Detta förhållningssätt, att manuellt aktivera de rationella delarna av hjärnan, är även något som i princip alla människor kan göra på egen hand. Information om coronaviruset och dess direkta konsekvenser är lättillgängligt genom en enkel internetsökning. Denna internetsökning kan ge personen information om att smittan exempelvis bara är farlig för de som ingår riskgrupper och för de som är multisjuka. Vi kan också läsa på om att toapapper inte alls kommer ta slut. Med detta så stillas en hel del oro och vi kan därmed ta mer rationella beslut, såsom att undvika att köpa hem 15 rullar toalettpapper bara för att alla andra gör det.

Även om denna metoden fungerar hos det flesta människor så kan det ibland finnas ett behov av en psykiatrisk intervention. Men, även här är grunderna samma och vi jobbar med att få personen att förstå och rationalisera vad som faktiskt sker. 

Försök tänka rationellt i stressande situation – Bild: Jeremy Perkins

Så till nästa gång, 

Andas, tänk rationellt. Läs på ordentligt om vad som sker och varför. Kommer toapappret verkligen ta slut? Varför reagerar du som du gör? Är det för att alla andra gör det eller är det för att det verkligen finns en bra anledning?

Skribenter

Andreas Ottosson

David Sandström


Källor som användes i den här artikeln

Sacks, Oliver . Behave, The biology of Humans at Our Best and Worst . Vintage . 2017 . <> (Hämtad )

Nationalencyklopedin . Stresshormoner . . . <https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stresshormoner> (Hämtad 2020-03-23)

Aroeues, Frida . Kriser . . 2012-06-10 . <https://lattattlara.com/klinisk-psykologi/kriser/> (Hämtad 2020-03-23)