Hur hanterar ditt psyke verkligheten?

Psykologi

Försvarsmekanismerna: Psykets sätt att hantera verkligheten

publicerad 2 månader sedan av
Andreas Ottosson

Människans uppbyggnad och funktion är synnerligen komplicerad. För att överleva har kroppen fysiska försvar som ska skydda oss, minska påfrestningen och göra livet lättare. Exempel på dessa är svettning för att kyla ned kroppen och feber, som höjer kroppens temperatur för att försvåra för bakterier och virus att sprida sig. Likväl har människokroppen dessutom ett antal psykiska försvar, som ska begränsa den mentala påfrestningen – alltså undvika obehagliga känslor. Sigmund Freud var först med att beskriva dessa  och kallade dem för försvarsmekanismerna.

Det finns många olika typer av försvarsmekanismer, men gemensamt har de alla att försöka upprätthålla en bra självbild genom att förneka eller stuva om verkligheten. Nedan kommer en inledning göras till fyra av de mest förekommande försvarsmekanismerna bland människor.

Något du kanske inte kände till är att de flesta ursäkter är en psykologisk försvarsmekanism. Om du någonsin har hört en person säga att ”alla andra gör så, varför kan inte jag?” eller ”företaget tjänar ändå så mycket pengar så det gör inget om jag tar en penna”, så är det typiska försvars-ursäkter som gör att man inte behöver ta personligt ansvar.

Andra exempel är polaren som skyller på träningsvärk för att slippa dagens gympass eller att historieprovet gick dåligt för att ”frågorna var konstiga”. Denna typ av försvarsmekanism kallas för rationalisering och innebär att man försöker rättfärdiga händelsen eller handlingen med andra, utomstående faktorer. 

Man vet att det är olagligt att stjäla. Man vet också att bara för att alla andra gör något betyder det inte att det är tillåtet, och hade man studerat lite mer till provet hade det troligen gått mycket bättre. För psyket är det dock lättare att skylla på någonting annat, än att inse verkligheten – att ta ansvar – som kanske får ens självbild att försämras.

Om dina föräldrar kommit hem någon gång och varit – vad som upplevts vara – onödigt arga på dig, blivit irriterade på småsaker eller skällt ut dig utan större anledning, är det troligt att de fått uppleva något som gjort dem upprörda under dagen. Det kan ha varit ett oönskat besked från en myndighet eller en skarp tillsägning från chefen. Om man lagrar ilskan, istället för att reagera direkt och avlasta sig, finns det risk för att man släpper ut reaktionen på ett annat ställe. Denna undermedvetna lagring och avlastning kallas för förskjutning och är ofta förekommande bland människor.

Att inte avlasta sin ilska omedelbart kan leda till senare konflikter. Bild: Pixabay.

Förnekande är en av de vanligaste försvarsmekanismerna hos människor, vilket innebär att man vägrar inse eller erkänna vad som faktiskt händer. Ett typiskt exempel på förnekande är ungen som råkade skjuta sönder grannens glasruta när den spelade fotboll, men inte vill erkänna handlingen. Om man undermedvetet är rädd för konsekvenserna av handlingen, ingriper försvarsmekanismerna. Ungen vet att föräldrarna och grannarna kommer bli arga om den erkänner. Ungen vet också att det den gjorde var fel och därför förnekar hen händelsen och slipper ta ansvar. 

Många nya rökare och snusare använder sig av förnekande då de hävdar att de ”absolut inte är beroende” eller att de ”kan sluta när de vill”. Då man inte vill inse att man kan ha övergått till ett beroende, eftersom beroende i sig är ett negativt tillstånd, intalar man sig själv att fallet inte är sådant.

Är du beroende?

Undersök hur länge du klarar dig utan en cigarett, en snus, eller din mobil för den delen. Klarar du av att vara utan mobilen en timme? Ett dygn? Om du inte vill testa, eller anser det vara meningslöst, är det troligt att du har ett beroende.

Humor är en annan vanlig försvarsmekanism som man undermedvetet använder sig av vid psykisk påfrestning. Man kan inte skratta och gråta samtidigt. Att uppleva komik när man är ledsen kan därför vara mycket ångestdämpande. Att få reda på en oönskad nyhet kan ibland få en att tvinga fram ett skratt, när man egentligen kanske borde bli besviken. Den osäkra, retade killen som skämtar på sin egen bekostnad, som ett alternativ till att bli deprimerad, är ett annat exempel. Att dölja sin osäkerhet i humor är mycket vanligt bland människor. När man skämtar är man ju inte seriös – eller?

Fastän vissa av dessa försvarsmekanismer kan leda till att man utför handlingar som får negativa konsekvenser, till exempel att rationalisera brott och förneka ett beroende, är mekanismerna i sig välbehövliga. De är inprogrammerade i hjärnan för att vi ska undvika negativa åsikter om oss själva, så att vi upprätthåller en god självbild. Vi vill inte ha ångest, vi vill inte må dåligt, utan vi vill vara nöjda med vår självbild. Vi ska, trots allt, leva med oss själva resten av livet. 

Nå, blir kompisens bortförklaring mer förståelig? Din pappa som blev arg utan anledning, går det egentligen att förklara? Hur brukar du bemöta dessa situationer? Försöker du förstå dem eller kontrar du dem?


Källor som användes i den här artikeln

Egidius, Henry . “Försvarsmekanism” . Psykologilexikon . 2020 . <https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=f%F6rsvarsmekanism > (Hämtad 2020-01-25)

Flertal skribenter . “Defense Mechanism” . Encyclopaedia Britannica . 2017-02-08 . <https://www.britannica.com/topic/defense-mechanism > (Hämtad 2020-01-25)

Åhren, Anton . Palme, Gunborg . Vilka olika försvarsmekanismer finns det och hur fungerar de? . Web4Health . 2007-04-08 . <https://web4health.info/sv/answers/psy-defense-mechanism.htmmmm> (Hämtad 2020-01-25)

Tamm, Maara . Psykologiska teorier i vården . . 2016-09-29 . <http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A989624&dswid=-3510> (Hämtad 2020-01-25)