Har du någonsin upplevt att du själv blivit glad efter att ha gjort en god gärning mot någon annan? Det finns ett ordspråk som säger att “det är saligare att giva än att taga”, och det kan vi faktiskt hitta belägg för i vetenskapen.
När någon ger något till dig – en sak, en hjälpande hand, eller varför inte ett leende – blir du förmodligen glad. Det är också troligt att även givarens humör förbättras, kanske till och med mer än ditt eget. Flertalet studier från de senaste åren visar att man generellt blir gladare av att lägga ner pengar på andra jämfört med att lägga ner pengar på sig själv. I en av de, ledd av forskarna Elizabeth Dunn, Lara Aknin och Michael Norton, fick ett antal deltagare i uppdrag att spendera 5 eller 20 dollar på antingen sig själva eller någon annan. Medan det fanns ett tydligt samband där de som blivit tillsagda att spendera pengarna på andra upplevde en högre nivå av glädje och belåtenhet, kunde man intressant nog inte finna någon koppling mellan nivåerna av glädje och mängden pengar, vilket indikerar på att det var principen som var viktigast.
Olika gärningar ger också olika starka effekter. En omfattande studie från University of Sussex som analyserade över tusen hjärnröntgenbilder visade att fler delar av hjärnan aktiveras vid altruistisk generositet jämfört med strategisk. Med andra ord blir effekterna starkast när man gör något som man inte själv vinner på.
Vad är då dessa effekter?
Det sker flertalet biologiska processer när man utför en god handling, där den kanske viktigaste är frigörandet av oxytocin, ett hormon som ibland kallas “kärlekshormonet”. Hormonet spelar en stor roll i bildandet av sociala kontakter genom att göra oss mer vänskapliga, generösa och tillitsfulla. Enligt en studie vid University of Zürich leder detta till en ökad självkänsla. Oxytocin har också effekter på hälsan. Hormonet får nämligen kväveoxid att frigöras i blodådrorna, något som får dem att utvidgas. Detta minskar blodtrycket och på så sätt får hjärtat mer syre. Oxytocin minskar också nivåerna av fria radikaler och kan på så sätt minska både inflammationer och åldrande.
Att vara snäll kan också frigöra signalsubstansen serotonin, som hjälper till att reglera humöret och kan bland annat öka ens känslor av tillfredsställelse och lugn, samt dopamin och endorfin. De senare är de signalämnen man brukar säga ligger till grund till vad som ofta kallas “helper’s high” som syftar på den ibland euforiska känslan man kan uppleva efter att man har gjort något gott mot någon. Samtidigt minskar nivåerna av stresshormonet kortisol.
En god gärning påverkar alltså den som utför den, men såklart också den som handlingen riktas mot – på samma sätt som den påverkar den som utförde den. Intressant nog är den effekten inte lika stark som effekten på utföraren, men den kan inspirera personen att göra något liknande. På ett sådant sätt har man sett att generositet sprider sig i nätverk i flera led: snällhet är alltså smittsamt. Ibland talar man om en dominoeffekt, där en god gärning mot en person får den att utföra en annan god gärning mot ytterligare någon och så vidare, men det är inte helt riktigt. Goda handlingar påverkar nämligen också en tredje part: åskådaren. Bara att se eller höra om en vänlig gest kan frigöra samma signalämnen som frigörs hos givaren och mottagaren. Denna effekt är visserligen inte lika stark, men den skulle potentiellt kunna alstra ett till led i vilken vänlighet sprider sig.
Något till synes så obetydligt som en vänlig gest kan alltså ha oväntade effekter på både givaren och mottagaren, men också andra runt omkring. Vänlighet kan fungera både som ett lyckopiller och en medicin – en medicin som smittar.
Underskatta aldrig kraften i en god gärning.
Källor som användes i den här artikeln
Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America; Cooperative behaviour cascades in human social networks; https://www.pnas.org/content/107/12/5334 ,
Harvard University; Prosocial Spending and Happiness: Using Money to Benefit Others Pays Off; https://www.hbs.edu/faculty/Pages/item.aspx?num=45753 ,
Nature; Oxytocin increases trust in humans; https://www.nature.com/articles/nature03701 ,
University of Sussex; The warm glow of kindness is real – Sussex study confirms; http://www.sussex.ac.uk/broadcast/read/46037 ,
University of Pretoria; The science of kindness; https://www.up.ac.za/news/post_2848736-the-science-of-kindness ,