Har du någonsin sagt till dig själv att du endast ska se en episod och det slutar med att du “bingeat” hela säsongen? Eller har du hälsat på servitrisen du beställt från och det visar sig att hon inte kommer ihåg dig? Detta är precis vad som hände psykologen Bluma Zeigarnik, född 1901 i Litauen, när hon befann sig på en restaurang med några bekanta märkte hon att servitören kunde minnas hela gruppens beställningar utan problem. Hon fann det mycket imponerande. Drömmandes glömde Zeigarnik sin scarf i restaurangen och återvände för att hämta den. Hon frågade servitören som hade tagit emot beställningarna om han sett hennes scarf. Trots det imponerande minnet kände han inte igen henne. Det förbryllade Zeigarnik. Hennes nyfikenhet tog fenomenet tillbaka till labbet. Året 1927 publicerades tesen Zeigarnik-effekten i Psychologische Forschung.
Zeigarnik-effekten är det som får oss att vilja avsluta det vi påbörjat och det påverkar oss oftare än vad vi tror. Du tar en bit Marabou och råkar sedan äta hela kakan. Du har blivit drabbad av Zeigarnik-effekten. I en thumbnail på youtube pekar en person på något, ögonen är vidöppna och munnen gapar. Du känner ett begär att klicka på videon, Zeigarnik-effekten igen. Vid slutet av en episod på Game of Thrones när – spoiler – Jon Snow blir knivhuggen av the Night’s Watch måste du se nästa episod. Dör Jon Snow? Viljan att avsluta det du påbörjat är Zeigarnik-effekten. Ofta slutar det med att vi slösar vår tid på onödiga saker som att se färdigt hela Game of Thrones istället för att plugga inför matematikprovet om tre dagar.
Effekten tär även på vår viljestyrka och minnesförmåga. Utsätts du för Zeigarnik-effekten alldeles för mycket kommer din ork att sjunka signifikant. Anledningen till detta är hjärnans förmåga att behärska sig – ego depletion, uttalat på engelska, myntat av psykologen Daniel Kahneman i boken Thinking Fast and Slow – och det begränsade korttidsminnet. Ego depletion betyder att vi har en begränsad mängd viljestyrka, likt en muskel. När viljestyrkan tar slut blir vi orkeslösa och förmår oss inte att göra något krävande. Ego depletion är en vanlig orsak till utbrändhet. Zeigarnik-effekten gör oavslutade uppgifter till en prioritet vilket sig på korttidsminnet. Korttidsminnet är också ändligt. Det kan endast hålla 5 till 7 saker samtidigt. Tiotals thumbnails, cliffhangers och Snapchat-konversationer senare kan du inte längre minnas vad du precis läst. Vad var Zeigarnik-effekten nu igen? Hur kan vi motverka de negativa konsekvenserna?
Mycket likt när du springer kontinuerligt kommer din förmåga att springa förbättras med tiden. Musklerna bryts ned och byggs på för att klara sig bättre nästa gång. Denna process behöver perioder av vila. Ego depletion fungerar på samma sätt. Utsätts du för konstanta angrepp av oavslutade uppgifter kommer din förmåga att motstå de kontinuerligt att försämras. Endast vila kan fylla på ego depletion. För att vila kan du avstå från intrycken. Du kan ta paus från sociala medier,Youtube, nyheter eller andra distraktioner.
Ytterligare en strategi kan vara att minska på intryck under vardagen. Det drar mindre energi från din ego depletion vilket möjliggör längre perioder av fokus behärskning. Samma princip som vid ett maraton. Springer du långsammare orkar du springa längre.
Exempel på framstående figurer som använder den är Steve Jobs med en monoton klädstil, för att minska valmöjligheter och därmed dränering av ego depletion, och Donald Knuth som bojkottat nästan alla email. Du kan även skära av på intryck i din vardag för att bevara viljestyrkan under längre perioder. Som att springa långsamt vid maraton. Steve Jobs använde en monoton klädstil och forskaren Donald Knuth slutade med mejl av den anledningen. Minska hastigheten och spring längre. Strategierna fungerar även för bevarandet av korttidsminnet; färre saker att hålla reda på. Zeigarnik-effekten är dock inte endast negativ. Du kan lura den för positiva effekter.
Du kan använda effekten för saker du vill lära dig. I studier kan du, istället för att plugga in allt i en session, dela upp det i mindre delar utspritt på flera tillfällen. T.ex. Om jag vill plugga till ett prov kommer jag att lära mig bättre ifall jag gör lite grann varje dag istället för allt dagen innan. Emellertid fungerar strategin endast om du inte överanvänder den. För många uppgifter samtidigt kommer ha samma negativa effekt som tidigare beskrivet. Gör därför färdigt alla uppgifter så snabbt som möjligt för att ge plats för allt nytt du ska lära dig eller göra. Var även försiktig att det inte går ut över Deep Work; din förmåga att göra krävande saker bra och snabbt. Deep Work behöver minst en och en halv timme av oavbrutet fokus. Planera därför dina studiesessioner så att du har gott om tid. Jag kommer att skriva mer om Deep Work i en annan artikel för de intresserade.
Zeigarnik-effekten kan även användas för att motverka prokrastination. Samtidigt som den tar plats och dränerar din viljestyrka samt minne ger det även motivation till att asvsluta uppgiften du arbetar med. Ta buffé som ett exempel. Efter den tredje portionen skriker magen att du ska sluta äta. Men tallriken är inte tom! Zeigarnik-effekten sätter igång och du tvingar i dig de sista tuggorna. Ersätt buffén med den tråkiga essän som du skjutit upp i tre veckor. Lova dig själv att endast sitta ned och försöka skriva i 10 minuter. Pang! Nu är du fångad av Zeigarnik som leder dig vidare längs den slingrande meningens väg. Du tittar på klockan. En timme har gått. Du är färdig med flera sidor och har bara rättning kvar. Din hjärna drar ett streck över essän i ditt korttidsminne och en belåtenhet sveper över dig. Stressen försvinner. Äntligen kan viljestyrkan luta sig tillbaka och ladda om.
