Har du någonsin läst om en händelse på sociala medier, litat blint på den och delat vidare, för att sedan inse att informationen ej var tillförlitlig? Eller har du möjligtvis trott på något en vän eller familjemedlem sagt, som därefter visade sig vara en lögn? Oavsett vad, så har vi alla på ett eller annat sätt råkat ut för någon typ av falsk information och förmodat att den var korrekt. Men vad är det egentligen som gör att vi ibland tror på sådant som inte är sant?
Den illusoriska sanningseffekten
En av de större och mer omtalade faktorerna till varför vi tror på lögner är den illusoriska sanningseffekten, vilket, precis som det låter, är ett fenomen som gör att vi har svårt att skilja osanningar från sanningar. Effekten uppstår när vi upprepade gånger exponeras för samma information och grundar sig i faktumet att vi människor rangordnar informationen som mer eller mindre trovärdig beroende på hur familjär den är för oss. Då är det även viktigt att poängtera att det inte kognitivt finns en skillnad mellan ett äkta minne och ett falskt. Alltså, så länge påståendet är bekant finns det alltid en risk att vi påverkas av illusionen av sanning.
Men – hur kan faktumet att något är mer bekant leda till att vi drar slutsatser kring trovärdigheten hos påståendet i fråga?
Jo, vi har två olika typer av långtidsminnen som vi återkallar information från i princip hela tiden. Det är det explicita minnet och det implicita minnet. Det explicita minnet används medvetet, både vid själva inlärningen och återkallningen, och är aktivt vid mer ansträngande bearbetning. Det implicita minnet, å andra sidan, involverar våra omedvetna minnen som vi inte självmant samlar på oss och som vi inte heller kan återkalla frivilligt. Till skillnad från det explicita minnet, är det implicita minnet aktivt i de lägen där vi möts av information som vi inte granskar eller bearbetar.
När vi påverkas av den illusoriska sanningseffekten, är det just det implicita minnet som är aktivt. Förloppet utgörs kort sagt av att vi omedvetet blir bekanta med informationen vi kommer över tack vare den uteblivna granskningen av dess innehåll. Informationen uppfattas därför som lättare att bearbeta nästa gång vi stöter på den, och på så sätt blir vi mer benägna att se den som trovärdig.
Konfirmeringsbias
Konfirmeringsbias är en annan faktor som gör att vi ibland faller för osanningar, men som mer specifikt leder till att vi människor ofta både litar på och stödjer sådan information som passar in i vår världsbild. Fenomenet beror på att vi vill bekräfta det vi redan tror på, så när vi stöter på något som stämmer överens med våra värderingar blir vi starkt benägna att övervärdera informationens trovärdighet. När vi bestämmer ett visst påståendes äkthet beroende på om det matchar våra åsikter eller inte, prioriterar vi en subjektiv granskning över en objektiv. På så sätt ökar risken att vi faller för något som inte stämmer. Varför vi är mottagliga för konfirmationsbias är man däremot inte helt överens om, men de vanligaste teorierna är att det hjälper oss att bearbeta information, att det bygger upp självförtroende samt att det minskar risken för psykisk stress.
Våra känslor
Till sist är det viktigt att understryka den emotionella faktorn, detta eftersom det har visat sig att diverse känslotillstånd har en inverkan på hur vi tolkar information. Givetvis påverkar inte olika känslor vår utvärderande förmåga lika mycket, men sådana som tydligt har visat sig bidra till att vi lättare tror på lögner involverar bland annat glädje och avsky. Med det sagt är det också viktigt att poängtera att denna faktor är högst individuell, men att det ändå är en betydande komponent att ha i åtanke – inte minst med tanke på att det inte är ovanligt att olika typer av information på ett eller annat sätt väcker känslor hos mottagaren.
Sammanfattningsvis är vi alltså benägna att falla för falsk information bland annat på grund av den illusoriska sanningseffekten, konfirmeringsbias samt vilket humör vi är på. Med det sagt, se till att vara noggrann med att tänka över det du läser och hör innan du drar en slutsats kring trovärdigheten av informationen – då minskar du risken att tro på sådant som inte är sant!
Källor som användes i den här artikeln
Bago, Bence. Rosenzweig, Leah R. Berinsky, Adam J. Rand, David G. Cognition and Emotion. Emotion may predict susceptibility to fake news but emotion regulation does not seem to help. Vol. 36, 6, 2022: 1166-1180. https://doi.org/10.1080/02699931.2022.2090318.
Cherry, Kendra; Implicit Memory vs. Explicit Memory; Verywell Mind ; 2022; https://www.verywellmind.com/implicit-and-explicit-memory-2795346,
Pennycook, Gordon. Cannon, Tyrone D. Rand, David G. Journal of experimental psychology. Prior exposure increases perceived accuracy of fake news. Vol. 147, 12, 2018: 1865-1880. https://doi.org/10.1037/xge0000465.
Pennycook, Gordon. Rand, David G. Cognition. Lazy, not biased: Susceptibility to partisan fake news is better explained by lack of reasoning than by motivated reasoning. Vol. 188, 1, 2019: 39-50. https://doi.org/10.1016/j.cognition.2018.06.011.
Moons, Wesley G. Mackie, Diane M. Garcia-Marques, Teresa. Journal of Personality and Social Psychology. The impact of repetition-induced familiarity on agreement with weak and strong arguments. Vol. 96, 1, 2009: 32-44. https://doi.org/10.1037/a0013461.
Strickland, April A. Taber, Charles S. Lodge, Milton. J Health Polit Policy Law. Motivated Reasoning and Public Opinion. Vol. 36, 6, 2011: 935-944. https://doi.org/10.1215/03616878-1460524.