Studier & Hälsa

Anteckna som en journalist – på 15 minuter

Harald Rosell

Hur vi skriver skiljer sig drastiskt från person till person. Digitalt eller analogt, snyggt eller platseffektivt, hur ska man egentligen göra? Jag har den senaste tiden utforskat hur man med penna och papper kan anteckna så effektivt som möjligt, med hjälp av journalistik och vetenskap.

När man pratar om effektiva anteckningar så dyker ofta datorn upp som förslag. Givetvis är det snabbt, men en studie av Association For Psychological Science visar att det finns många fördelar med att anteckna för hand. I studien fick en grupp elever från University of California ta anteckningar under en föreläsning, vissa via dator och andra för hand. De pluggade och skrev ett prov om föreläsningen. Resultatet var tydligt: de som pluggade och antecknade med papper och penna presterade bäst. 

Hur kommer detta sig? Jo, det finns flera anledningar. En av dem syftar på att pennans långsamma tempo tvingar eleven att sammanfatta saker med egna ord, vilket gynnar minnet. En annan anledning är att pennans rörelser skapar ett muskelminne, som drar tydliga kopplingar mellan orden och minnet. Därför är pennan och pappret att föredra när saker ska antecknas.

Trots pennan och papprets fördelar så återstår det viss problematik: hur gör man ifall något måste skrivas ordagrant och snabbt? En tråkig lösning är att dra fram en dator, öppna ett dokument och skriva ner ett stycke. En betydligt roligare lösning är att använda en konst som har utövats av journalister i århundraden. Den kallas stenografi och användes förr för att anteckna lika snabbt som någon pratar.

Behovet av stenografin skingrades när ljudinspelningen uppfanns, men för vårt ändamål är det perfekt. Här är ett exempel på svensk stenografi med det mest utövade svenska sättet att stenografera, Melins system:

Som det kanske syns så är Melins system inte särskilt lätt att lära sig. Hundratals timmar av träning krävs och att läsa texten är nästan lika svårt. Vi behöver ett annat system som är snabbt, men lätt att lära sig och att läsa. Som tur är så har entusiaster i ämnet uppfunnit ett sådant system: Ford Shorthand.

Detta system bygger på att varje bokstav förenklas till dess definierande drag, med andra ord bara strecken som krävs för att känna igen bokstaven. Vissa bokstäver är ändrade totalt, till exempel I och W. Ändå går det väldigt snabbt att lära sig – på knappa 15 minuter kan man börja skriva. Med några kvällars träning kan man börja dra riktig nytta av kunskapen och dessutom utan stora problem läsa texten senare.

Såhär ser vanliga ord och meningar ut med Ford Shorthand. Notera att det inte finns några stora bokstäver i systemet, men det kan lösas lätt genom att stryka under bokstäverna som ska vara stora.

Testa själv! Ge 15 minuter åt att lära dig alfabetet med Ford Shorthand, plocka därefter fram ett A4 och skriv ner texten till din favoritlåt så snabbt som du kan. Ta tiden och testa igen. Du kommer med stor sannolikhet att se en rejäl utveckling. Med stenografi kan du anteckna med penna och papper utan att oroa dig för att inte hinna med på lektionen. Lycka till!

Källor som användes i den här artikeln

Fidler, Adam; Shorthand and Speedwriting – What’s the Difference?; Executive Support Magazine ; 2011; https://executivesupportmagazine.com/shorthand-and-speedwriting-whats-the-difference/,

Ford Shorthand; Shorthand Made Easy; http://www.fordshorthand.com/,

Ibáñez, Fernanda; Study Reveals the Advantages of Taking Notes by Hand; Tecnológico de Monterrey ; 2021; https://observatory.tec.mx/edu-news/study-reveals-the-advantages-of-taking-notes-by-hand,

Melins stenografi; Melins system; http://melinsstenografi.nu/,