Studier & Hälsa

Elstötar i ryggen kan hjälpa Parkinsonsjuka att gå

Dennis Cejvan

Det finns idag inget läkemedel som botar Parkinsons sjukdom. Något som däremot finns är behandlingar som motverkar symtomen Parkinsons ger upphov till, men för folk med långt gången Parkinsons räcker dessa läkemedel inte till. En ny behandlingsmetod kan vara en del av lösningen. 

Parkinsons sjukdom är en nervsjukdom som leder till att dopaminproducerande celler dör eller skadas. Dopamin är en så kallad signalsubstans och används av hjärnan för att skicka signaler mellan hjärncellerna. När cellerna som producerar dopaminet förstörs så blir det svårare för hjärnan att styra nervsignalerna som i sin tur styr kroppens rörelser. Det kan leda till symtom som skakningar, stela muskler och en sämre rörelseförmåga. Denna sämre rörelseförmåga uppenbarar sig ibland som gångfrysningar, vilket innebär att kroppen inte rör på sig trots att man försöker röra på den. Men tack vare en ny typ av nervprotes lyckades ett forskarteam behandla bland annat gångfrysningar hos en patient i en studie från 2023.

Mannen som deltagit i studien, Marc Gauthier, har levt med Parkinsons sjukdom i snart tre decennier. Nuvarande behandlingar hjälpte honom att behandla flera symtom på Parkinsons som skakningar och muskelstelhet. Gångfrysningarna visade sig däremot vara ihärdiga och fortsatte att hindra honom från att utföra vardagssysslor, som att gå i en affär, eftersom det var i sådana stunder som frysningarna brukade uppstå. 

Efter operationen då protesen implanterades krävdes månader av rehabilitering, men idag kan han gå i princip som vanligt. Han upplever inte gångfrysningar längre och faller nästan aldrig, till skillnad från tiden innan operationen då han föll flera gånger per dag. Gauthiers liv har blivit enklare. 

Tekniken bakom protesen

Protesen fungerar genom att stimulera den del av ryggmärgen som kontrollerar benen med hjälp av en uppsättning elektroder. Elektroderna är kopplade till en pulsgenerator som sitter under huden, vid magen. Den är programmerad för att elektriskt stimulera ryggmärgen med hjälp av elektroderna och på så sätt förbättra patientens kontroll över sina rörelser. 

Pulsgeneratorn styrs med en fjärrkontroll och Marc Gauthier har den påslagen under större delen av dagen, förutom när han sover eller sitter ner under en längre period. Enligt Gauthier så pirrar det i benen när stimuleringen är på, men det stör inte honom. 

Istället för att motverka effekterna av Parkinsons där de uppstår, i hjärnan, så är idén med denna protes att rikta in sig på den delen av kroppen som får kroppen att gå: ryggmärgen. Tekniken bakom protesen är hämtad från liknande proteser gjorda för patienter som varit paralyserade på grund av ryggmärgsskador. Hos dessa patienter har denna typ av nervprotes återställt förmågor som att stå, gå och cykla. 

Tekniken är alltså inte ett botemedel mot Parkinsons sjukdom, utan bara ett sätt att motverka symtomen som den ger upphov till. Enligt forskarna bakom studien kommer Gauthiers sjukdom fortsätta att bli värre, vilket innebär att de behöver behandla allvarligare och allvarligare symtom. 

En annan begränsning med tekniken i nuläget är att den bara har testats på en människa. Dessutom har Gauthier haft sjukdomen länge och genomgått djup hjärnstimulering, en omfattande operation av hjärnan där elektroder placeras in i hjärnan. Därför behövs ytterligare forskning för att se hur Parkinsonsjuka som inte behandlats med djup hjärnstimulering reagerar på nervprotesen i ryggmärgen. 

Samtidigt ska protesen enligt forskarna gå att anpassa till olika patienter. Det beskrivs som ett krav, eftersom problem med balans och gång skiljer sig avsevärt mellan patienter. Gemensamt för 90 procent av människor med långt gången Parkinsons är dock att de har någon typ av svårighet med balans och gång. 

Utöver Gauthier har en till patient påbörjat behandlingsprocessen för denna protes och ytterligare sex patatienter kommer att påbörja testning av den i år. Dessutom har ett Nederländskt företag redan påbörjat arbetet för att utveckla en kommersiell version av nervprotesen. Den kommer inte att bota Parkinson. Men om protesen visar sig vara effektiv för fler patienter är förhoppningen att den ska förbättra livskvaliteten för dessa Parkinsonsjuka, precis som den gjort för Gauthier.

Källor som användes i den här artikeln

Jacqueline Howard; Experimental spinal cord implant helps Parkinson’s patient walk in new study; CNN ; 2023; https://edition.cnn.com/2023/11/06/health/parkinsons-spinal-cord-implant-study/index.html, 2024-01-21.

Milekovic, T., Moraud, E.M., Macellari, N. Et Al.. Nat Med. A spinal cord neuroprosthesis for locomotor deficits due to Parkinson’s disease. Vol. 29, 2023: 2854–2865. https://doi.org/10.1038/s41591-023-02584-1 (Hämtad 2024-01-21).

Niklas Norberg Wirten; Elektricitet i ryggraden kan hjälpa Parkinsonsjuka; SVT Nyheter ; 2023; https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/elektricitet-i-ryggraden-kan-hjalpa-parkinsonsjuka–2u6b6u, 2024-01-21.

Parkinsonförbundet; Det här är Parkinson; Parkinsonförbundet ; https://www.parkinsonforbundet.se/om-parkinsons-sjukdom/det-haer-aer-parkinson/, 2024-01-24.

Jimmy Ravier; A spinal cord neuroprosthesis for locomotor deficits due to Parkinson’s disease; NeuroRestore ; 2023; https://www.neurorestore.swiss/press-1/parkinson2023, 2024-01-23.

Peter Tuominen; Parkinsons sjukdom; 1177.se ; 2021; https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarna-och-nerver/nerver/parkinsons-sjukdom/, 2024-01-21.

Bild 1: Foto av israel palacio från Unsplash

Bild 2: Foto av CHUTTERSNAP från Unsplash