Stimulering av minnet

Studier & Hälsa

Hur fungerar inlärning och hur lär du dig så effektivt som möjligt?

publicerad 2 månader sedan av
Hugo Stålhammar

Vi människor är alla olika och fungerar på olika sätt. Detta innebär också att vi har olika inlärningsstilar. Att förstå hur man själv fungerar är därför det absolut viktigaste för framgång. I områdets första del av (“Hur fungerar inlärning, och hur lär du dig så effektivt som möjligt?”) har jag sammanfattat hur hjärnans inlärningsförmåga fungerar, hur information lagras och hur hjärnan på bästa sätt bearbetar och processar den information som tas in.

Hjärnan och dess minne

Människan har sedan urminnes tider utvecklats och lärt sig nya saker. Det är naturligt att lära sig, och vi människor är oerhört bra på att ta in information och därefter processa den. Detta har under hela evolutionens gång varit helt avgörande då det var nödvändigt att snabbt lära sig hur hjordar med betesdjur rör sig, vilka växter som är giftiga, vart stigar leder och mycket annat för att lyckas med fortplantningen och överleva. Med andra ord är hjärnan förprogrammerad för inlärning, men man väljer själv hur man vill utnyttja programvaran och dess kapacitet på bästa sätt.

På bilden syns vår hjärna, vilket hos den genomsnittliga människan väger 1,3 kg. Den vänstra hjärnhalvan, även kallad den logiska, arbetar när vi håller på med “logiska aktiviteter”, såsom matematik eller annan form av räkning. Högra hjärnhalvan kallas den “konstnärliga” då den är aktiv när vi exempelvis lyssnar på musik eller sysslar med andra konstnärliga aktiviteter. All form av forskning tyder på att den bästa inlärningen sker när båda hjärnhalvor är aktiva under inlärningsprocessen.

En bild på hjärnan för att få en bättre uppfattning om hur den fungerar.
Människohjärnan.

Till vår hjärna kommer det nervimpulser via de så kallade sensoriska nerverna från våra sinnesorgan. Informationen bearbetas sedan och signaler, eller “order” från hjärnan, går ut i kroppen via motoriska nerver i form av exempelvis musklerna. Deras uppgift är sedan att omsätta “ordern” till aktivitet. Detta bildar tillsammans intryck som lagras i hjärnan, i det som gemensamt kallas minnet. 

I det sensoriska minnet lagras den information som kommer in via nervimpulser till hjärnan, och stannar där en mycket kort period. Mycket vi hör och ser i vardagen anser hjärnan inte som intressant sållas därför bort som “brus”. De sinnesorgan som det sensoriska minnet får sin information från innefattar känsel-, syn-, smak-, lukt-, och hörselintryck.

Därefter tar korttidsminnet över och lagrar (som man hör på namnet) informationen en kort period. Tänk dig att du tar reda på ett nummer på Eniro.se. Om någon skulle fråga dig vilket nummer det var en timme senare skulle du ha glömt bort det. Här har korttidsminnet varit aktivt.

Om motivationen, dvs intresset eller ambitionen däremot har varit hög, kan informationen också lagras i långtidsminnet. Om vi fortsätter jämförelsen med telefonnumret, handlar det nu om ett nummer du slår ofta, som till exempel din mamma eller pappas – vilket de flesta personerna kommer ihåg. Det är givetvis här vi vill att kunskaper och information ska lagras.

Kunskapsminnen och motorminnen (dvs. minnen av rörelsemönster) lagras på olika platser i hjärnan. Motorminnen är ytterst svåra att “avprogrammera”, medan kunskapsminnen dessvärre oftast försvinner efter hand. Du kan jämföra kunskapen om huvudstäderna i Afrika, som du med hög sannolikhet lärde dig på mellanstadiet i skolan med att cykla.

Lärstilar

Alla lär sig som sagt olika och föredrar olika typer av “lärstilar”. Det kan vara en specifik sort eller variera från tillfälle till tillfälle. Vi kan konstatera att ingen lärstil på något sätt är “bättre” än en annan. Lärare har oftast själva en lärstil som de föredrar vilket påverkar deras sätt att undervisa. Detta kan oftast ha inflytande på om man förstår läraren bra eller om man tycker att läraren är tråkig och otydlig. Att man har olika lärstilar kan däremot utnyttjas då man till exempel samlas en grupp och pluggar tillsammans.

Jag rekommenderar starkt att du testar att plugga tillsammans med någon som har en annan lärstil än du – vem vet, kanske kan ni lära er av varandras stilar? 

Stimulering av minnet

Frågan som alla då undrar över. Hur kan man egentligen stimulera överföringen av information från korttids- till långtidsminnet, och helt enkelt få den att stanna där?

För att sätta er i ett vardagligt perspektiv om hur viktigt detta faktiskt är; efter en föreläsning där du tar in ny information finns ca 25 % av kunskapen kvar efter ett dygn, om inte minnet stimulerats. Detta är med andra ord en relativt snabb utförsbacke.

Som texten lyder "It's inside us all", så har vi alla möjligheten till att stimulera minnet på ett så effektivt sätt som möjligt.

Som tur är finns det vägar till att minnas mer. Några exempel på detta är:

  • Lugna omständigheter och trevlig miljö 
  • Tankekopplingar och associationer
  • Användning av så många sinnen som möjligt vid inlärningstillfället/repetitionerna
  • Repetition
  • Koppling av den nya kunskapen till befintlig kunskap i ett sammanhang
  •  …och självklart flera andra vägar

Att använda sig av flera sinnen

Man kan generellt säga att man kommer ihåg saker bättre ju fler sinnen som är inblandade vid inlärningen. De absolut starkaste minnena kommer självklart från det visuella minnet, bildminnet. Även om detta innebär att skapa sig egna bilder vid exempelvis en bild-fri föreläsning, i form av anteckningar på lektionen som du sedan kan göra om till bilder eller “mindmaps” under repetitionen. 

Ett annat sätt att stimulera bildminnet är helt enkelt att använda sig av färgpennor. Fördelen med detta är att den högra hjärnhalvan aktiveras i högre utsträckning, vilket alltså ökar din inlärningsförmåga.

Om man använder sig av både synen och hörseln vid inlärning kan mängden information som man kommer ihåg öka med hela 50% eller mer. Ett vanligt exempel på detta är när man antecknar under en föreläsning, och därmed använder både syn och hörsel.

Detta är självklart inget som fungerar för alla, utan man får helt enkelt “prova på” och se vad som passar bäst för den enskilda individen. 

Experimentera gärna runt med de olika teknikerna och se vad som fungerar bäst för dig. Lycka till!

Källor som användes i den här artikeln

Uppsala Univeristet . Studieteknik 1p – Kompendium i Studieteknik . Uppsala Universitet . Okänt publiceringsdatum . <https://www.it.uu.se/edu/lots/StudentPage05-06/studieteknik-kompendium-050926.pdf> (Hämtad 2020-04-14)

Weermeije, Robina . Saknar Titel . Unsplash . 2019-06-05 . <https://unsplash.com/photos/3KGF9R_0oHs> (Hämtad 2020-04-14)

Kavanaugh, Bret . Medical information exhibit at the Museum of Weed . Unsplash . 2019-11-11 . <https://unsplash.com/photos/_af0_qAh4K4> (Hämtad 2020-04-14)