Studier & Hälsa

Vill du gå på Harvard?

publicerad 3 veckor sedan av
David Sandström

Harvard? Det låter väl nice? Säger du till dig själv medan du sitter med popcornen i högsta hugg tittandes på the social network och hur Zuckerberg ointresserat ignorerar sina lärares instruktioner. I filmen får vi en bild av elitens elit och hur människor som skulle kunna slå oss på varje test sätts mot varandra, oftast med en del ego konflikter som resultat. Men ju längre du kommer in i filmen sjunker det in att det kanske inte är realistiskt att komma in, 700 000 kr för första året är inte direkt något du har på sparkontot. 

Men nu ska jag ge er the hard truth: Alla kan komma in på Harvard, bara de väljer att aldrig ge upp. 

Dock innan du springer iväg till datorn för att skicka in ansökan är det kanske värt att förklara att amerikanska universitet inte är som alla andra. För medan dina vänner pluggar till läkare, psykolog eller veterinär sitter du på ditt amerikanska universitet och läser spansk historia. På universitet I USA finns det något som heter “Liberal Arts” vilket kort och gott innebär att du har friheten att läsa vilken kurs som helst du finner intressant för att senare också få en examen. Oftast har skolorna även en core curriculum som gör att även om du mot förmodan skulle tvingas ta en kurs i historia är det nästan alltid en historia kurs som kan kopplas till ditt favoritämne. Allt som allt medför detta att du får möjligheten att spendera så mycket tid som möjligt på vad du tycker är roligt, men att du även kan byta om du hittar något helt annat. 

Möjligheterna att kunna läsa ämnen du tycker om på en sådan här nivå lyfts ytterligare då amerikanska universitet har otroliga möjligheter till forskning, redan som undergraduate (svenskans kandidat) får studenter möjlighet att delta i forskningsstudier av professorer. Genom dessa tillfällen kan det teoretiska få en praktisk bild, långt innan man kan i Sverige. För att ge ett exempel är det oftast så att topp universiteten i USA har ett sådant högt fokus på forskningstillfällen att det inte ens kan fylla alla platser under studieåret. 

Ytterligare en aspekt som är viktig att ta upp är det så kallade “room and board” konceptet, vilket är en stor skillnad från ett vanligt svenskt studentliv. För vad “room and board” innebär är att du under din studietid bor och äter på campus varav hela kostnaden täcks i skolavgiften. Detta i sin tur skiljer sig radikalt från vad vi introverta svenskar är vana vid som direkt efter kursen springer hem till studentlägenheten i den stora staden. 

Men nu kommer den viktiga frågan: Hur kommer man in? För att göra en lång saga kort brukar man säga att antagningen är “holistic” eller “helhetlig” på svenska, vilket innebär att man kollar på en rad olika faktorer inklusive betyg. Dessa faktorer kan vara allt ifrån sporter, extra kurser, volontärarbeten, jobb, priser och så vidare där varje faktor ger personalen på universitetet en bild av dig både utanför och i skolan. Syftet med detta är att universiteten vill få elever som inte bara sitter inomhus och räknar matte var dag, som många svenskar tror,  utan elever som istället använder sin matte för att göra en skillnad i samhället. I detta nu har Partikular ett antal medlemmar som jobbar med detta, att få möjligheten att dela med sig av sin kunskap till andra och därmed inspirera personer att lära sig mer om ämnet. 

I anslutning till den holistiska antagningen är det även viktigt att ta upp en sak: priset eller cost of attendance. Jag uppmanar er som läser att i detta nu söka följande term i er  sökmotor: “Cost of attendance MIT”. För er som tycker att summan är ingenting, goda nyheter. För er som tycker att summan är omöjlig, goda nyheter. Amerikanska universitet är svindyra, men det är långt ifrån alla som betalar det fulla priset, speciellt på de absolut högst rankade skolorna, då de är villiga att betala för att få dit det absolut bästa eleverna oavsett om det är rika eller fattiga. För att sätta detta i perspektiv har Harvard donationsmedel på 40 miljarder USD varav drygt 1.8 miljarder gavs i bidrag, inte lån, utan bidrag till studenter för att kunna gå på skolan. Denna metodik delas av många av det högst rankade skolorna i USA, så om du är en elev som är villig att stå ut från mängden kommer den finansiella frågan lösa sig.  

Som ett avslutande ord tänker jag bara säga att det finns en anledning till att antagningsstatistiken till Harvard är 4%, men det finns också en anledning till varför universitet är rankat topp 5 i världen. Eleverna som kommer in kommer från världens alla hörn och skiljer sig lika grovt i sina ekonomiska möjligheter, men delar samma förmåga att aldrig ge upp. Därav finns det inget som säger att du inte kan vara nästa svensk på Harvard, bara du är villig att jobba hårdare än du någonsin tidigare gjort. 


//David Sandström