Biologi

Antibiotika – Den sista försvarslinjen

publicerad 4 månader sedan av
Filip Manjevic

Den 3 september 1928, råkade sporer från mögelsvampar hamna i en petriskål med bakterier i den skotske bakteriologen Alexander Flemings laboratorium. Bara några dagar senare återvände Fleming och märkte att något hade hämmat bakteriernas tillväxt. Han upptäckte att det var svampens sporer och började experimentera med det på mindre infektioner vilket visade sig vara en succé, penicillinet hade uppfunnits. Men hur gynnas vi av det och ligger det en problematik bakom läkemedlet. 

Upptäckten av penicillinet har gynnat många världen över. Innan penicillinet kunde folk avlida av att de råkat skära sig i fingret och varje operation var livsfarlig på grund av de möjliga problem som kunde utvecklas efteråt. Infektioner har alltid varit vanliga sjukdomar som förekommer ofta och kan vara livshotande. Men tack vare penicillinet är många infektioner harmlösa. Antibiotika blev ett mirakelmedel, som användes mot allt från sepsis till halsinfektioner. Nya typer av antibiotika uppfanns som idag används som bland annat vaccin och cancerläkemedel. Med tiden stagnerade dock utvecklingen. Läkare ordinerar antibiotika mot ofarliga bakterier och i många länder säljs det receptfritt, vilket betyder att folk tar det utan att vara medvetna om huruvida de har någon infektion. I anslutning till detta gav man även djur antibiotika för att få en så effektiv och billig köttproduktion som möjligt, detta kom med tiden att leda till förödande konsekvenser. 

Användningen av antibiotika har lett till att vissa bakterier muterar för att överleva. På det sättet har en selektion skett varvid de bakterier som är resistenta mot läkemedlet kommer att överleva. Överanvändningen av antibiotika har gjort att dessa resistenta bakterier blivit fler och fler. Idag finns det numera även multiresistenta bakterier varvid endast ett fåtal antibiotikum kan användas. Detta betyder att om vi inte gör något nu så kommer vi återigen att hamna på ruta ett där vi inte har något läkemedel som hjälper bekämpa infektioner. Lyckligtvis har forskare dock kommit på ett nytt antibiotikum som dödar flera bakterier som är resistenta mot dagens preparat.

Bild: Volodymyr Hryshchenko

Teixobactin kallas den nya varianten av antibiotikan som förhoppningsvis ska vara räddaren i nöden. Forskare har experimenterat med antibiotikumet och det visade sig att den dödar bakterierna som ligger bakom allvarliga sjukdomar som tuberkulos, mjältbrand samt livshotande diaréer. Så vad är det som skiljer teixobactinet från penicillinet? Det som är unikt för detta ämne är att det dödar bakterier genom att blockera två molekyler som fortlöpande bygger upp bakteriecellens yttervägg. Dessa molekyler är vitala för bakterien, eftersom bakteriens inre tryck får den att explodera när väggen försvagas. Jämfört med penicillin, som endast blockerar en av väggens byggstenar, angriper teixobactin två väggar. Detta bidrar även till att bakterier kommer ha det svårare att mutera och utveckla resistens mot antibiotikumet. Idag utförs djurtester med preparatet för att undersöka vilken påverkan den har på individer innan den kan implementeras på människor och godkännas som ett läkemedel. 

Avslutningsvis har vi gynnats enormt mycket av penicillinet och använder det än idag. Det har hjälpt oss bekämpa vardagliga hälsoproblem och gjort operationer ofantligt mycket säkrare. Dock har det utvecklats en negativ konsekvens då läkemedlet var revolutionerande och många överanvände det. Bakterier har muterat för att inte påverkas av antibiotikan vilket gör den helt verkningslös. Nya antibiotika har krävts på grund av detta, exempelvis teixobactin, som ser ut att vara en livboj som kastats i vattnet i sista sekunden innan de multiresistenta bakterierna verkligen hinner få övertaget. Därför uppmanar jag er att inte använda läkemedlet i onödan. För om vi använder antibiotika när vi inte behöver det så kommer vi kanske inte kunna använda det när det väl handlar om liv och död.

Källor som användes i den här artikeln

. Illustrerad Vetenskap nr. 11/2015 . Läkarna hittar nytt antibiotikum i sista stund . 2015-11-04 . <> (Hämtad 2020-05-09)

. Läkare utan gränser . Antibiotikaresistens . . <https://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/vara-arbetsomraden/antibiotikaresistens> (Hämtad 2020-05-09)

. nature . An irresistible newcomer . 2015-01-07 . <https://www.nature.com/articles/nature14193> (Hämtad 2020-05-09)