Biologi

Antibiotikaresistens – hotet mot ett av våra främsta läkemedel

Linnea Becker

Antibiotika räknas som en av mänsklighetens viktigaste medicinska upptäckter och räddar miljontals liv varje år. På grund av deras förmåga att döda infekterande bakterier utan att skada mänskliga celler kan de nästan beskrivas som målsökande. Antibiotika är en självklar del inom modern sjukvård, men det är inte säkert att det kommer fortsätta vara så länge till.

Antibiotika (pluralformen för antibiotikum) är ämnen som produceras av svampar och bakterier för att hålla andra mikroorganismer borta. Vi människor använder dem som läkemedel för att ta död på bakterier. Det finns även syntetiska medel som fungerar på liknande sätt och som i dagligt tal också benämns som antibiotika, men om man ska vara helt korrekt är antibiotika bara det som finns i naturen. Antimikrobiella medel är det korrekta samlingsnamnet på naturliga antibiotika och de syntetiska versionerna. I den här artikeln är det emellertid båda typerna som avses med ordet “antibiotika”.

Pills, Medicine, Prescription, Healthcare, Medical
Bildkälla: Pixabay.com

Olika typer av antibiotika angriper bakterier på olika sätt. De kan antingen vara direkt dödande eller tillväxthämmande. För att endast bakteriecellerna, och inte de mänskliga cellerna, ska ta skada, verkar antibiotika på funktioner där mänskliga och bakteriella celler skiljer sig åt. Exempelvis angriper en del antibiotika bakterier genom att frånta deras förmåga att tillverka vissa delar till deras cellväggar. Cellväggen är en vägg runt bakterierna med syfte att ge dem skydd och stadga och eftersom mänskliga celler saknar cellväggar tar antibiotikan endast död på bakteriecellerna. Andra typer av antibiotika hämmar bakteriers förmåga att föröka sig eller tillverka andra nödvändiga proteiner.

Idag är sjukvården på många sätt beroende av antibiotika. Framför allt är det viktigt vid operationer, transplantationer och cancerbehandlingar, då både risken att bli infekterad och risken att dö vid en infektion ökar. Antibiotika kallas ibland människans viktigaste medicinska upptäckt och räddar miljontals liv varje år. Problemet är bara att de används för mycket, något som fått som följd att många bakterier blivit resistenta, motståndskraftiga, mot en eller flera antibiotika. Det innebär att den eller de typerna av antibiotika inte längre biter på bakterien.

Det finns olika sätt en bakterie kan bli resistent på. Antingen uppstår egenskapen genom spontana mutationer i bakteriens DNA, eller så överförs egenskapen från bakterier som redan bär på en gen som kodar för egenskapen i sitt DNA, vilket kan ske genom fyra olika mekanismer. Den första mekanismen är genom biologiskt arv, det vill säga arv från förälder till avkomma. De andra tre mekanismerna bygger på att bakterier delar med sig av sina gener till andra bakterier, som de inte ens behöver vara nära släkt med. Genom konjugation kan två bakterier kopplas ihop med ett slags smalt rör där DNA kan föras igenom. Vid transformation tar bakterier upp DNA från sin omgivning. Transduktion innebär att virus som infekterar bakterier kan råka ta upp bakteriellt DNA från bakterien den infekterar och sedan för DNA:t vidare till andra bakterier. Det är emellertid inte alla typer av bakterier som kan byta gener på alla dessa olika sätt.

Alla dessa mekanismer sker helt slumpmässigt. Bakterier försöker alltså inte aktivt sprida antibiotikaresistens. Antibiotikaresistens uppkommer inte heller som ett direkt resultat av behandling med antibiotika. Det enda antibiotikan gör är att driva på ett selektionstryck som gynnar bakterier med gener för resistens. Om antibiotikan dödar alla bakterier utom de bakterier som råkar vara resistenta kommer det ju endast vara de resistenta bakterierna som reproduceras och på så sätt får föra sina gener vidare. Dessutom har bakterier en mycket kort generationstid och en hög mutationsfrekvens, vilket gör dem väldigt anpassningsbara och medför att antibiotikaresistens snabbt kan spridas inom en bakteriepopulation.

Antibiotikaresistenta bakterier kan sedan överföras mellan människor, djur, livsmedel och miljö. Att som frisk person smittas av en resistent bakterie är oftast inte farligt, men för människor vars immunförsvar av olika anledningar är bräckligt kan det bli direkt dödligt. Varje år beräknas ca 700 000 människor världen över dö till följd av infektioner orsakade av läkemedelsresistenta bakterier, en siffra som Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar kommer öka till 10 miljoner inom 30 år om spridningen av resistenta bakterier inte hejdas.

Den stora anledningen till den ökande antibiotikaresistensen är en överanvändning av antibiotika. Detta gäller kanske framför allt inom djurhållningen, där man i länder utan hårda restriktioner kring användande av antibiotika ofta ger antibiotika även till friska djur. Även felaktiga preskriberingar bidrar till den ökande antibiotikaresistensen.

WHO räknar antibiotikaresistens som ett av dagens största hot mot människors hälsa. Det finns dock hopp för framtiden. Fler och fler länder sätter allt hårdare regulationer kring användande av antibiotika samtidigt som forskare söker efter nya metoder för att bekämpa bakterieinfektioner.

Sammanfattningsvis är antibiotika läkemedel som används mot sjukdomsalstrande bakterier. De fungerar på så vis att de skadar bakteriecellerna men inte de mänskliga cellerna. De är en mycket viktig del av dagens sjukvård, vilket är anledningen till att ökningen av antibiotikaresistenta bakterier är ett så pass stort problem. Det innebär att antibiotika inte alltid hjälper mot bakterieinfektioner och leder till att hundratusentals människor mister livet varje år. Så länge som nya metoder utvecklas och hårdare regler uppkommer så finns det dock fortfarande hopp för framtiden.

Den främsta anledningen till den ökande antibiotikaresistensen är en överanvändning av antibiotika.