För att förstå varför vi bränner oss – blir röda i solen – behöver vi kunskap om kroppen och solen.
Strålning
Solen skickar ut elektromagnetisk strålning, specifikt Ultraviolett (UV) strålning, som har våglängder mellan 100 och 400 nanometer (nm). Den är bortom frekvensen för violett ljus och kallas därför för ultra, som betyder bortom.
UV-Strålningen delas in i fyra delar: UV-
-A1: 340-400nm,
-A2: 315-340nm,
-B: 280-315nm, och
-C: 100-280nm.
UVC når inte förbi atmosfären. UVA når med marginal ner till läderhuden, även kallat dermis eller corium. Det når dessutom genom glas, ozonlagret och moln. UVB når precis till läderhuden. Vidare når det delvis genom både moln och ozonlagret, men inte genom glas. 95% av UVA och 5% av UVB når jordens yta och de strålningstyperna träffar därför huden.
En bra tumregel är att ju kortare våglängd desto högre frekvens, och vice versa. Kortare våglängder har större potential för att orsaka biologisk skada än längre våglängder. Det beror på att de kortare våglängderna är mer energirika än de längre.
UVA:s styrka är jämn under dagens gång, medan UVB-strålningen är starkast mellan klockan 10:00 och 16:00.
Melanin & keratinocyter
Melanin – inte att förväxla med sömnhormonet Melatonin – utsöndras av Melanocyter (pigmentkroppar) som har desmosomer, vars uppgift är att binda ihop celler. Alla människor har ungefär lika många melanocyter; skillnaden är hur aktiva de är, det vill säga hur mycket melanin de skickar ut. Melanocyterna befinner sig i det nedersta lagret, basalskiktet, av epidermis (även känt som överhuden). Melanocyterna ser till att man inte bränner sig (inflammeras) genom att skicka ut melanin från sina inneboende melanosomer. När melanosomerna skickas ut åker de till cellkärnan av keratinocyter, där de skyddar DNA:et – som finns i cellkärnan – genom att absorbera strålningen och göra den till värme. I denna procedur pigmenteras huden, antingen rött eller brunaktigt, som träffas av solen.
Keratinocyter
En melanocyt skickar ut melanin till ungefär 36 keratinocyter, som har till uppgift att skydda mot yttre intrång, till exempel UV-strålning, virus och bakterier. Keratinocyter begår apoptos – programmerad självdöd – i epidermis och blir till det döda cellagret vi har ytterst på huden. Men detta gör de först efter de fått melanosomer ovanpå sig. Alltså finns melaninet i melanosomerna som finns ovanpå keratinocyterna.
Solexponeringen tvingar melanocyterna att skicka melanosomer för att skydda keratinocyterna, vilket gör kroppen pigmenterad.
Solbrändhet beror bland annat på:
- Det produceras inte nog med melanosomer som kan oskadliggöra UV-strålningen.
Att gradvis arbeta sig upp är fördelaktigt för kroppen (och brännan, som är en del av kroppen), liksom med mycket annat. Att börja tidigt på morgonen samt utsätta sig för kvällssol och dessutom undvika den starka lunch-solen (då UVB är som starkast) kan vara en bra idé för att bygga upp en bränna gradvis utan att löpa risk för överflödig UV-strålning.
- Eumelanin eller feomelanin
Det finns två i sammanhanget nämnvärda melanin-sorter: Eumelanin som är ett brun/svart-aktigt melanin och feomelanin som är ett röd/gul-aktigt melanin. Ljushyade personer har mer feomelanin än mörkhyade. Feomelanin är inte lika skickligt på att pigmentera som eumelanin vilket gör att ljushyade löper större risk för röd, farlig, bränna. Feomelaninet sprängs vid solexponering vilket bildar fria radikaler och i sin tur oxidativ stress, vilket leder till inflammation. Därför är solen farligare för dem med mestadels feomelanin.
- Brist på tyrosinas – låg melaninproduktion
Tyrosinas är ett kopparhaltigt enzym som hjälper till att producera melanin. Fungerar inte tyrosinas som det ska, kommer inte heller melaninet att göra det.
Men vad beror lågt tyrosinas på?
- Askorbinsyra, även känt som Vitamin C, finns bland annat i potatis och citrusfrukter. Vidare hämmar det tyrosinas genom att ett: interagera med kopparet i tyrosinas, två: backa reaktionen av dopakinon som finns med i melaninsyntesen och till sist, tre: avbryta oxidering av DHICA, ett mellansteg i melaninsyntesen. Vitamin C är dock fördelaktigt för andra skäl.
- Niacinamid – amid formen av vitamin B3 (niktonsyra, niacin) – saktar ner transport av melanin och minskar melaninmängd (pigmentering). En förklaring till detta kan bland annat vara att niacinamiden aktiverar ett enzym som gör att melanocyt-dendriterna blir längre vilket saktar ner transporten, men det är inte klarlagt.
Att hämma tyrosinas kan vara både till fördel och till nackdel. Det är till ens fördel eftersom det kan hindra hyperpigmentering (orsakad av till exempel hormonstörning). Dock är det till din nackdel om man vill skydda sig maximalt mot eventuell skadlig dos UV.
Melanin kan ses som ett invärtes SPF, Sun Protecting Factor. Det kan vara värt att se till att kroppen har nog med koppar, just för att försäkra sig att produktionen av tyrosinas är tillräcklig. Likväl kan det vara värt att experimentera med både niacinamid och askorbinsyra; blir man lätt röd blir man högst troligt mindre röd med ökat intag av de två molekylerna.
- Solglasögon
När UVB träffar din kropp signalerar det till kroppen att producera MSH, ett hormon som stimulerar melanocyterna. MSH gör att melanocyterna ökar produktionen av melanin. Solglasögon minskar solexponering vilket minskar MSH, som i sin tur minskar melaninproduktion; ens kroppseget solskydd försämras.
Artikelsammanfattning
Solen är livsnödvändig, men också farlig under vissa omständigheter. Dess strålning delas in i olika delar och har olika egenskaper. Är din kropp inte rustad med bra skydd, som till exempel nog med melanin – vårt kroppsegna solskydd – kan det bli skada på DNA:et, som
finns inne i keratinocyterna. Dem skyddas av melanosomer där det finns melanin inuti. Melanocyterna skickar ut melanosomer, ett tufft jobb, och därför bör vi vara evigt tacksamma för melanocyterna!
Din hudfärg beror på typ av melanin och antal melanosomer. Trots enbart två faktorer finns det stor variation bland oss människor, häftigt eller hur?!
Det finns alltså en del saker som avgör hur väl man tål solen. Det finns fler faktorer i “solbrändekvationen” – vetskapen om hur, varför och hur mycket man bränner sig – än de som tagits upp i texten. Kanske några fler av dem belyses i framtiden?
Källor som användes i den här artikeln
https://www.akademiska.se/for-patient-och-besokare/ditt-besok/undersokning/brannskador/solbranna/
https://hudspecialisten.se/annica/annicas-solskola-sa-funkar-hudens-pigment/
https://www.biointeractive.org/classroom-resources/how-we-get-our-skin-color
Sahlin, J. A. (2014, 9 22). Så skyddas vi mot skadlig solbränna. Så skyddas vi mot skadlig solbränna | SVT Nyheter
Wikipedia. (2022, 3 22). Tyrosinas – Wikipedia. Wikipedia. Retrieved July 7, 2023, from https://sv.wikipedia.org/wiki/Tyrosinas
Wikipedia. (2022, 9 4). Askorbinsyra – Wikipedia. Wikipedia. Retrieved July 22, 2023, from https://sv.wikipedia.org/wiki/Askorbinsyra
Wikipedia. (2023, 4 17). Melaniner – Wikipedia. Wikipedia. Retrieved July 7, 2023, from https://en.wikipedia.org/wiki/Melanin
Wikipedia. (2023, 7 6). Amid – Wikipedia. Wikipedia. Retrieved July 23, 2023, from https://sv.wikipedia.org/wiki/Amid
https://www.yourhormones.info/hormones/melanocyte-stimulating-hormone/