Coronaviruset i Wuhan

Biologi

Det nya coronaviruset är inte slutet på mänskligheten

publicerad 5 månader sedan av
Karl Sellergren

Du har säkert blivit överrumplad av alla nyhetsartiklar de senaste dagarna, där media visar bilder på överfulla sjukhus och stoltserar med att de har de senaste siffrorna om antalet drabbade. Varför uppmärksammas coronaviruset från Wuhan först nu när det funnits sedan december förra året? På vilket sätt är det farligt för oss?  

I grundskolan får man ganska snabbt lära sig att det finns tre olika typer av mikrober eller mikroorganismer: bakterier, virus och svampar. Att vi faktiskt har botemedel mot de allra flesta bakteriella patogener, men att virus fungerar på ett annat sätt och är mycket svårare att bota lärs också ut. Virus använder sig nämligen av parasitism för att föröka sig, alltså att de attackerar en av kroppens celler för att sedan kunna massproducera komponenterna som behövs för att producera nya virus. Efter varje föröknings-cykel ändrar viruset på sig lite, det muterar, vilket är en bidragande orsak till varför virus är så svåra för kroppens immunförsvar att identifiera. Viruset vill överleva, vi vill överleva, vem vinner? Det återkommer vi till snart.

För att förstå det nya Coronaviruset måste vi först titta på virusets beståndsdelar, de komponenterna som behövs för att skapa ett fullt fungerande virus. Den absolut viktigaste delen av viruset är arvsmassan, alltså den genetiska informationen som mikroben använder för att ändra på värdcellens proteinproduktion. Den genetiska informationen kan ses som enormt många recept på olika protein som, om den redigeras, kan ha recept för protein som viruset behöver. Men den genetiska informationen måste skyddas, det är trots allt virusets viktigaste ägodel. Detta görs genom ett proteinhölje kallat kapsid, som är den beståndsdel som får viruset att se ut som en rymdfarkost på animerade bilder. Utöver kapsiden har vissa animaliska virus ytterligare ett skydd mot omvärlden, ett yttre cellmembran som de har tagit från en gammal värdcell. Lite som när James Bond tar på sig annorlunda kläder för att smälta in i folkmassan, kan viruset använda värdcellens cellmembran för att gömma sig bland alla kroppens celler. Detta gör dels att B-lymfocyterna – en typ av vit blodkropp i det adaptiva immunförsvaret – inte kan identifiera viruset, men också att viruset kan attackera nya värdceller utan att bli upptäckt. Coronavirus har just ett sådant skyddande cellmembran med utskott runt som gör att det får ett kronliknande utseende, därav namnet.

en dramatisk dag i cellernas liv
Virus tar sig runt oupptäckt om det är omslutet av cellmembran från värdcellen. Bild: Karl Sellergren

Det är faktiskt så att lindrigare coronavirus drabbar de allra flesta, speciellt i ung ålder. Det leder till lindriga symtom som behandlas med vanliga hederliga huskurer och ett snabbt besök hos sjukvården. Andra coronavirus är SARS och MERS, som båda orsakar allvarliga luftvägssymtom. Vid tidpunkten när denna artikeln skrevs vet forskare faktiskt inte vad skillnaden är med det nya coronaviruset, vilket är en av många anledningar till varför det är så svårt att utveckla fungerande vaccin. Därtill är det viktigt att hitta virusets ursprung, så att man kan framställa en “defekt” version av det som tillåter kroppen att producera antikroppar men samtidigt inte skadar oss. Här råder det också en stor ovisshet, även om det är mest troligt att viruset härstammar från djur: Igår härstammade viruset från ett ormsläkte, idag från en viss typ av fladdermus, vad ska det härstamma ifrån imorgon? Det återstår att se, ny forskning publiceras ständigt och kommer ligga till grund för om människan lyckas övervinna även detta virus.

Är det verkligen så att epidemin har en tendens att skada oss på en global nivå och kommer det att nå Sverige? Vi sätter siffrorna i perspektiv: Hittills är mer än 56 personer döda av 2019-nCoV. Om vi tar samma tidsperiod i åtanke har mellan 2000-5000 personer dött av ett vanligt influensavirus i USA, en siffra som aldrig uppmärksammas i media. Därför är det viktigt att se på samtliga titlar och siffror källkritiskt och hela tiden vara medveten om att det nya coronaviruset är extremt väl säljande innehåll för media. Det är möjligt att med hjälp av matematiska och statistiska modeller komma fram till tendensen för viruset att nå Sverige, men dessa modeller har en alldeles för hög felmarginal eftersom mycket information fortfarande saknas. Aspekten som jag tar upp är huvudsakligen det som Världshälso- organisationen jobbar med just nu, huruvida viruset ska bli klassat som PHEIC (Public Health Emergency of International Concern) eller inte. Beslutet kommer om bara någon dag och är en referenspunkt för många länders satsning på förebyggande åtgärder.

Likt SARS-utbrottet 2002-2003 har Kina nu jobbat förebyggande genom att isolera insjukna, då det har visat sig att kontakt också kan orsaka smittspridning. Man isolerar storstäder genom att stänga av kollektivtrafiken och uppmanar befolkningen att bära masker. I ett ökande antal länder utförs så kallade screenings, alltså termisk skanning som kontrollerar om kroppstemperaturen på resande överstiger 38 grader. SARS kostade totalt 916 människor livet, men deklarerades slutligen som kontrollerat av WHO efter att antalet fall minskade drastiskt. Det är samma effekt som kinesiska myndigheter nu försöker uppnå och det är samma effekt som jag och du hoppas på.

Källor som användes i den här artikeln

Folkhälsomyndigheten . “Sjukdomsinformation om coronavirus inklusive sars och mers” . Folkhälsomyndigheten . 2020-01-26 . <https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/coronavirus/> (Hämtad 2020-01-26)

Världshälsoorganisationen . “Statement on the meeting of the International Health Regulations (2005) Emergency Committee regarding the outbreak of novel coronavirus (2019-nCoV)” . World health organization . 2020-01-23 . <https://www.who.int/news-room/detail/23-01-2020-statement-on-the-meeting-of-the-international-health-regulations-(2005)-emergency-committee-regarding-the-outbreak-of-novel-coronavirus-(2019-ncov)> (Hämtad 2020-01-25)

Perlman, Stanley . “Another Decade, Another Coronavirus” . The New England Journal of Medicine . 2020-01-24 . <https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMe2001126?query=featured_home> (Hämtad 2020-01-26)

Centers for disease control and prevention . “2019-2020 U.S. Flu Season: Preliminary Burden Estimates” . CDC 24/7 . 2020-01-24 . <https://www.cdc.gov/flu/about/burden/preliminary-in-season-estimates.htm> (Hämtad 2020-01-26)

Världshälsoorganisationen . “Summary table of SARS cases by country, 1 November 2002 – 7 August 2003” . World health organization . 2003-08-15 . <https://www.who.int/csr/sars/country/2003_08_15/en/> (Hämtad 2020-01-26)