Biologi

Eld, naturens vän eller ovän?

publicerad 2 veckor sedan av
Josefine Byström

Just nu står de västra delarna av USA inför de värsta skogsbränder som upplevts på 18 år. Något liknande skedde i Sverige sommaren 2018, när minst ett 50-tal skogsbränder förstörde 25,000 hektar skog. Forskare har kopplat skogsbränders ökande förekomst och intensitet till klimatförändringar och dessutom visar studier att de ekologiska skadorna och hälsoeffekterna från bränder kan vara mycket stora. Men visste du att det kan finnas positiva effekter av kontrollerade skogsbränder?

De ideala förhållandena för eld är varma och torra områden, vilka blir vanligare i takt med den globala uppvärmningen. Under flera decennier har världen värmts upp och de senaste fem åren har varit de varmaste åren som någonsin uppmätts. Ett varmare klimat smälter glaciärer, höjer havsytan och orsakar torka. Det gör också att skogsbränder blir allt mer vanligt förekommande och att intensiteten av dessa bränder ökar. Brandsäsongen har blivit längre, och på en del ställen, t.ex. i Kalifornien, finns det risk för bränder under nästan hela året. När det blir varmare ökar risken för åskväder och blixtnedslag vilket är den största naturliga orsaken till bränder. Snötäcket smälter också tidigare på året vilket lämnar marken torrare och därför mer mottaglig för bränder, medan höga nattemperaturer gör att elden kan fortsätta dag på dag.

En brandman jobbar för att släcka en skogsbrand i Kalifornien. Bild: Ringo Chiu / AFP – Getty Images

Klimatförändringarna är inte själva orsaken till bränder, utan snarare bidrar den globala uppvärmningen till att öka eldens intensitet. 90% av alla skogsbränder startas av människor; ibland görs detta medvetet i samband med t.ex. röjning av mark i regnskogsområden och ibland sker det omedvetet genom t.ex. en grill som lämnats obevakad. Skogsbränder är i sig inget nytt; det har alltid brunnit i tempererade, nordliga skogar med anpassat ekosystem på grund av t.ex. blixtnedslag. Det finns vissa positiva effekter av skogsbränder som exempelvis att: groningen stimuleras, en föryngring av skogslandskapet sker, och näringsämnen frigörs och återanvänds i kretsloppet.

Viss flora och fauna är beroende av branden som störning, brandens värme eller bränd ved för sin överlevnad. Det finns växter som är beroende av bränd skog för att trivas, då deras frön kräver höga marktemperaturer för att de ska börja växa. Dessutom behöver några insekter brända träd för sin överlevnad och likaså vissa svamparter. Innan mänskligheten satte sin stora prägel brann ungefär en procent av all skogsmark med viss regelbundenhet. Många arter, både växter och djur, är präglade av branden och behöver brand för att kunna överleva, förklarar Björn Jonsson, naturvårdsdirektör på Länsstyrelsen.

Naturliga bränder har vissa positiva ekologiska effekter, så pass att forskare försöker hitta sätt att låta mindre bränder brinna ut ännu längre vilket kallas “naturvårdsbränning”. Problemen uppstår när elden är för nära civilisation och/eller i ekosystem som är inte vana vid bränder såsom tropiska regnskogar. I dessa situationer får skogsbränder enbart destruktiva konsekvenser. De aktuella bränderna i USA är ett exempel på detta, där tusentals människor har behövt evakueras från sina hem och liv har gått förlorade. Utöver detta är rökplommorna från bränderna så stora att de har korsat USA och Atlanten, burna av jetströmmen, för att nå Europas himmel. NASA fångade röken i hög altitud och dess tillhörande aerosoler – partiklar i luften – när de reste österut till New York City och Washington DC i mitten av förra veckan.

Aerosoler från brandröken reser österut mot nordeuropa. Bild: NASA Earth Observatory.

I slutet av förra veckan (vecka 37) hade röken nått nordeuropa, säger forskare från Europeiska kommissionens Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS), och detta förväntas ske igen under de närmaste dagarna. Det faktum att bränderna avger så mycket föroreningar som kan upptäckas tusentals mil bort speglar “hur förödande de har varit i sin storlek och varaktighet”, säger Mark Parrington, seniorforskare i CAMS.

Mellan åren 1997 och 1998 drabbades Indonesien av landsomfattande skogsbränder som medförde enorm ekologisk skada och mänskligt lidande. Djurlivsmiljöer var totalt förstörda och många djur försökte förgäves fly eldens lågor. 70 miljoner människor drabbades varav ungefär 40,000 uppsökte vård samtidigt som brandröken spreds över en 1 miljon kvadratkilometer stor yta. Hälsoproblem, bland annat hud- och synproblem, bronkit, astma och andra allvarliga andningsbesvär bidrog till den samhällsekonomiska kostnaden som blev drygt nio miljarder dollar. 

De skogsbränder som just nu pågår är problematiska eftersom de skiljer sig mycket från de kontrollerade eldningar som Länsstyrelsen gör på regelbunden basis. Det börjar sällan brinna på rätt ställen och det brinner för hårt vilket kan leda att all vegetation brinner upp, för att inte tala om de förödande effekterna det kommer att få för dem som bor i området. 

– Rätt brand är en planerad brand som inte är allt för hård, säger Björn Jonsson.

Världen måste kämpa för att minska antalet okontrollerade bränder, och åtgärder som högteknologisk utrustning för att kunna upptäcka och släcka bränder har redan påbörjats av många regeringar och organisationer.

Källor som användes i den här artikeln