Har du någonsin tänkt tanken att kunna designa bebisar, att kunna skapa en avkomma efter din önskan. Termen designade barn har idag nämligen blivit högaktuellt. Möjligheten att designa framtida generationer med hjälp av revolutionerande tekniker öppnar en helt ny epok inom genteknik. Det kan verka som allt är taget ur en science fiction film eller ur ren fantasi men numera är “designade bebisar” en verklighet! Det väcker förstås ett överflöd av frågor om både etik, möjligheter och därtill risker. Men vad är egentligen designade barn?
Med designer-bebis menas en bebis vars genetiska uppsättning blivit förändrad i mån om önskade egenskaper och förmågor. Det kan variera stort mellan att ändra utseendet, få resistens mot vissa sjukdomar eller vara fött för att rädda ett sjukt syskon. Ämnet har under senare år skapat en kontroversiell debatt. Men hur fungerar det egentligen? Först och främst finns det ett par tekniker att känna till innan vi djupdyker inom ämnet.
CRISPR-Cas9 – Tekniken som vann nobelpris i kemi
Den relativt nya tekniken CRISPR-Cas9 är en unik och skarp genteknik och har en simpel process. Vad är då CRISPR-Cas9? Jo, det är en teknik som kan radera, förändra och även korrigera olika delar av vårt DNA. I stora drag kan tekniken förklaras som om man “klipper och klistrar” delar av vårt DNA, liknande en “gensax”. Med “gensaxen” kan forskare förändra genomet (arvsmassan). Den har numera en rad olika varianter, men i grunden omfattas metoden av två huvudsakliga aspekter. Den första delen är enzymet Cas9 som är “Saxen”—den klipper önskad sekvens i DNA-strängen. Den andra är RNA-molekyl (guideRNA) vars sekvens motsvarar DNA-baserna i den gen som man vill arbeta med och fungerar som en slags instruktion och leder “saxen” till rätt plats. Därefter kan man börja genmodifiera. Just nu studeras tekniken hos växter och djur. Eftersom det krävs en noga övervägd debatt samt forskning innan det kan ske hos designing av mänskliga embryon. I teorin kan den förändra gener så att det föds människor med högre intelligens, “attraktivare”, har bättre fysisk uthållighet. Eller till och med bota genetiska sjukdomar!
PGD – Preimplantatorisk genetisk diagnostik
PGD upptäcker ärftliga sjukdomar eller kromosomavvikelser hos embryon innan graviditeten påbörjats. Metoden utnyttjas i samband med IVF (assisterad befruktning) hos preembryon (befruktade ägg). Man använder celler från det befruktade ägget som analyseras och undersöks för olika sjukdomsanlag. Därefter väljer man ut ett ägg som sedan återförs till kvinnans livmoder. Till följd av denna metod kan föräldrar numera välja ett foster, alltså välja sitt “önskebarn”. Det är bara i vissa särfall det tillåts i Sverige men i vissa länder utnyttjas PGD regelbundet.
PGD-HLA – en sorts äggsortering
Denna typ av ägg sortering kan användas för att välja ett ägg med en viss typ av genuppsättning som är kompatibel med sitt syskon. Det utförs genom att ta stamceller från navelsträngen när det utvalda barnet föds, stamcellerna transplanteras i det sjuka syskonet. Om behandlingen lyckas har livet räddats för syskonet eller botat en svår sjukdom. Dessa barn kallas med den engelska termen “saviour siblings”. Adam Nash är den första i världen som räddat ett syskon med tekniken från terminal anemi (blodbrist).
CRISPR-Cas9 kan öppna många dörrar inom forskning, utveckla gentekniken och ge svar på många obesvarade frågor. Viktigt att ta med sig om CRISPR-Cas9 är att genetisk förändring hos ärftliga gener (könsceller) är permanenta och går i arv medan förändring i somatiska celler (vanliga celler) bara påverkar den behandlade individen.
Precis som många andra tekniker finns fördelar, nackdelar och många olika perspektiv. En fördel kan vara att man kan minska risken för vissa svårbotliga sjukdomar genom att välja bort eller förändra gener som kan orsaka sjukdomen. Det gäller bland annat sjukdomarna cancer och demens. Vissa av sjukdomarna har genetiska komponenter och därför kan teknikerna utnyttjas som i sin tur skapar möjligheten att få ett friskt barn. Men å andra sidan förlorar vi individualiteten och mångfalden som gör oss alla unika eftersom bebisarna börjar likna ett slags genetiskt ideal.