Hjärnan

Finns det fel dopamin?

Noran Dakhel

Ibland känns det som om kroppen har en inbyggd “motivationsmotor” inom oss som håller oss drivna och fokuserade på våra mål. Den här kraftkällan är i själva verket vårt dopaminsystem, en komplex kemisk signalväg i hjärnan. Dopaminsystemet har många funktioner och den styr vår förmåga att känna glädje, belöning och framsteg. När “motorn” börjar tappa kraft kan vi få biverkningar. Då känner vi av trötthet, bristande motivation och sömnsvårigheter. Motsatsen kan också ske, att “motorn” har så pass mycket bränsle att vi känner oss euforiska, energiska och till och med aggressiva.  

Men hur vet vi egentligen vilken nivå som är optimal och vad är det som avgör att just den nivån är den “rätta”? Detta väcker en fascinerande fråga – finns det fel dopamin? Låt oss ta reda på det genom att utforska hur vårt dopaminsystem fungerar och undersöka om det finns en unik variation i vår inre kemi!

Bild av Sora Shimazaki från Pexels

För att veta på vilken nivå vårt dopamin ska vara för att vi ska må bra, behöver vi ta reda på skillnaden mellan överstimulering och dopaminbrist. Men vi börjar med att fördjupa oss i hur dopaminsystemet fungerar. Dopamin är ett hormon som är en signalsubstans i hjärnan. Det spelar en central roll i vårt belöningssystem och dopaminet reglerar en mängd olika funktioner, så som  rörelse, motivation och inlärning. Dopamin bildas i specifika celler i hjärnan, särskilt i kanalerna substantia nigra och ventral tegmentum. Dessa kanaler befinner sig i mitthjärnan och är viktiga för belöningssystemet och det limbiska systemet, som är en hjärnstruktur som reglerar känslor, minnen och motivation. I kanalerna tas dopaminet upp, men det är även där beroenden uppkommer. När något givande eller positivt händer, som att äta god mat eller fysisk aktivitet, ökar sysselsättningen i dessa specifika celler i hjärnan. Detta stimulerar de dopaminproducerande cellerna att frigöra dopamin i den synaptiska klyftan, vilket är utrymmet mellan två nervceller. I de dopaminproducerande cellerna transporteras dopaminhormon i synapsvesiklar som finns i nervsystemet. Dessa finns vid synaptiska klyftan och innehåller signalsubstanser som frisätts när nervcellerna aktiveras. Vesiklarna förflyttas ut från synapsen till dopaminreceptorerna på mottagarcellen. Dessa receptorer fungerar som ett nyckellås där dopaminhormonet är en nyckel. En signal frigörs när dopaminet binder till receptorerna på de mottagande nervcellerna. Denna signal skickas till hjärnan som sedan blir vår upplevelse av njutning, belöning och motivation. För att motverka att dopamin förblir aktivt och överstimulerar hjärnan tas det upp av cellerna som ursprungligen släppte ut dopaminet. Det kan sedan brytas ned av enzymer och återanvändas eller tas bort från kroppen.

Bild av Noran Dakhel

Om vi ​​skulle återkomma till frågan, finns det “fel” dopamin?  Då bör vi kolla vad som händer i kroppen när vi har dopaminbrist. Får vi för lite dopaminfrämjande intryck under dagen minskar koncentrationen av dopamin i kroppen. Dopaminunderskottet kan orsaka att nervimpulserna förändras, detta kan exempelvis göra att hjärnan får det svårare att kontrollera de nervsignaler som styr kroppen. Låga dopaminnivåer är associerat med tillstånd som depression, Parkinsons sjukdom och andra neuropsykiatriska störningar. Dopaminbrist kan liknas med att försöka försöka starta en bil med ett nästintill tomt batteri. Du upplever kraftig trötthet, hjärndimma och kämpar för att ta dig framåt. Vi kan beskriva detta med att vår inre motor krånglar.

Överstimulering av dopamin i hjärnan kan liknas med att ständigt mata en hund med hundgodis. Till en början blir den väldigt glad och upprymd, men efter ett tag blir den trött, beroende och förlorar förmågan att uppskatta de enkla källorna till glädje i vardagen. Vi har redan konstaterat att dopamin är en nyckelkomponent i hjärnans belöningssystem. Därför är det inte förvånande att dopaminöverstimulering spelar en viktig roll i missbruk, oavsett om det gäller mobilanvändning, socker, droger, spel eller andra belöningsbaserade beteenden. Låt oss ta en närmare titt på hur detta fungerar.

När man använder beroendeframkallande substanser aktiveras hjärnans belöningssystem, dopamin frisätts och vi upplever en stark lyckokänsla. Däremot kan långvarig konsumtion orsaka genomgripande förändringar i hjärnans belöningssystem. Droger stör hur nervceller i hjärnan skickar och tar emot signaler. Droger som heroin och marijuana kan efterlikna kroppens naturliga signalsubstanser. Kokain är en annan drog som har egenskapen att orsaka frisättning av stora mängder naturliga signalsubstanser, men även att den förhindrar återanvändning av dessa. Dessa droger kommer i sin tur att överstimulera hjärnans belöningssystem. En långvarig droganvändning orsakar att delar av hjärnan blir mindre känsliga och att man inte kan uppleva samma njutning av något annat än just mer droger. Dessutom uppmuntrar hjärnan till högre doser i hopp om att den ska registrera upplevelsen som positiv för att främja till flera drogpåverkade tillstånd. Detta reagerar vi på som överstimulering, vi blir otroligt glada och upplever en berusande känsla som kan kännas befriande för många. Men i längden kan beroendet orsaka oro och ångest, sömnsvårigheter, irritation och självmordstankar. Överstimuleringen kan även i vissa fall vara kopplat till schizofreni och leda till flera negativa psykiatriska tillstånd. 

Bild hämtad från Pexels

Sammanfattningsvis är det viktigt att förstå hur stor roll dopamin har för kvaliteten på vår hälsa och välbefinnande. Det viktigaste att ta med sig för att långsiktigt må bra, är att åstadkomma naturlig stimulering av dopaminutsöndringen i hjärnan. Bra dopaminutlösare är bland annat fysisk aktivitet, en balanserad kost och att lyssna på musik. Därav kan vi dra slutsatsen att det inte nödvändigtvis finns något “fel” dopamin, men dess nivåer och aktivitet påverkar vår fysiska och mentala hälsa rejält. Trots att vi kan hitta  skillnad i hur mycket dopamin som frigörs i hjärnan beroende på de intryck vi tar in, är det viktigt att påpeka att det inte finns någon universell “rätt” mängd dopamin. Alla individer har olika nivåer av dopamin att tillfredsställa och oftast vet kroppen vad som är bäst och sköter det på egen hand. Vad som är rätt eller fel varierar helt från person till person

Källor som användes i den här artikeln

Lars Rönnbäck; Mental trötthet/Hjärntrötthet; Göteborgs universitet ; 2022; https://www.gu.se/forskning/mental-trotthet-hjarntrotthet, 2023-10-07.

Cleveland clinic; Dopamine; Cleveland clinic ; 2022; https://my.clevelandclinic.org/health/articles/22581-dopamine, 2023-10-10.