Hjärnan

Hur skapas minnen?

Matilda Modigs

Hur skapas minnen?

Försök tänka tillbaka på vad du gjorde igår – hur var vädret? Vad hade du på dig och vad åt du? Din hjärna börjar nu att processa information och inom några sekunder har du en klar bild av gårdagen. Denna process är något som händer undermedvetet flera gånger per dag, vilket gör att vi inte riktigt reflekterar över vad det egentligen är som händer där under vårt tjocka skallben. 

Den delen av hjärnan vars huvuduppgift är att hantera sinnesintryck för att skapa minnen kallas för Hippocampus. Hippocampus är ett grekiskt ord för sjöhäst och anledningen till varför den är namngiven till det  är logiskt nog för att den ser ut som en sjöhäst. Denna sjöhäst-formade del är placerad i hjärnans mitt och det är en del av det limbiska systemet, vilket är hjärnans styrcentral för känslor, minnen och drivkrafter. 

Illustrerad av Daniel Öhman

Vid skapandet av ett nytt minne så är det våra fem sinnen  (syn, hörsel, smak, lukt och känsel) som tar upp information från omgivningen. Dessa intryck lagras sedan i olika delar av hjärnan. Tidigare när jag frågade dig om vad du gjorde igår så fick du säkerligen tillbaka några av sinnesintrycken som du skapade under gårdagen. Kanske tänkte du på hur varmt det var att gå på en promenad ute i den grönskande skogen samtidigt som du lyssnade fågelkvittret. Trots att hjärnan har skapat och lagrat information för varje individuellt sinnesintryck i olika delar av hjärnan kombineras de ändå till ett enda sammanhängande minne. Hurdå? Jo, vid skapandet av ett nytt minne så skickas signaler från  de fem sinnena samtidigt till Hippocampus som då sammanställer alla upplevelser till ett gemensamt minne. När du försöker tänka tillbaka på promenaden i skogen så hämtas informationen genom att samtidigt skicka ut signaler genom nervbanor till respektive sinne för att sedan presentera händelsen för dig igen.

Dock så kommer vi inte ihåg varenda sekvens ut vårat liv i minsta detalj, vilket kan kännas frustrerande när man inte hittar nycklarna på morgonen. Fast i det stora hela så hade det nog varit psykiskt påfrestande och onödigt att komma ihåg allting man någonsin har gjort. Några anledningar till varför det bara är ett fåtal av alla miljarder minnen som lyckas etsa sig fast i våra hjärnor är för att de på något sätt har gjort ett extra starkt intryck eller att vi har tänkt på det många gånger. Ju oftare vi återskapar ett minne och ju fler gånger nervbanorna länkade till minnet aktiveras desto starkare och snabbare blir kontakten mellan nervcellerna. Du kan tänka på det som att du är ute och går på en smal stig i skogen, att ju fler gånger du går på stigen desto bredare och lättare att hitta blir den. Precis samma princip gäller med nervcellerna i våra nervbanor! 

När ett minne väl har blivit en del av vårt långtidsminne så tappar Hippocampus kontrollen över det, eftersom det istället lagras i hjärnbarken, en grå substans som utgör hjärnans yttersta skikt. Det är därför som personer med skador på Hippocampus kan få svårigheter med att minnas vad de gjorde för en timme sedan, samtidigt som de inte har några problem med att komma ihåg händelser från barndomen och namn på familjemedlemmar. Ett av forskningsvärldens mest kända fall inom området är den epilepsi-drabbade patienten HM. I ett försök att minska mängden epileptiska anfall så opererades hans Hippocampus bort. Operationen lyckades och HM fick färre anfall, dessvärre gick hela hans korttidsminne förlorat. Upptäckten av detta gjorde att han blev ett av hjärnforskningens mest studerade fall och de studierna ligger till grunden för mycket av den kunskap vi har om Hippocampus funktioner.
Förutom korttidsminnet så spelar Hippocampus en betydande roll för det spatiala minnet. Spatialt betyder rumsligt och i det ingår lokalsinnet vilket är en individs förmåga att kunna lokalisera sig i förhållande till sin omgivning. Om du blundar och tänker på hur ditt rum ser ut så får du genast upp en bild i huvudet – du ser vart sängen är placerad, färgen på väggarna och vad du har förvarat i din skrivbordslåda. Denna imaginära karta över kända platser, men även förmågan att koppla platser till specifika händelser är det Hippocampus som skapar. Alzheimer är en mycket vanlig folksjukdom som ofta angriper det spatiala minnet, vilket gör att personer med diagnosen ofta har problem med att identifiera var de befinner sig och var de har placerat olika objekt.

Källor som användes i den här artikeln

Hjärnfonden; Om hjärnan; Hjärnfonden ; https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/, 2023-09-20.

Psych Explained; https://www.youtube.com/watch?v=51pPsbV-e9s, 2023-09-20

Michael A. Yassa; Hippocampus; https://www.britannica.com/science/hippocampus, 2023-09-20.

May Clinic Staff; Alzheimer’s disease; May Clinic ; https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/alzheimers-disease/symptoms-causes/syc-20350447, 2023-09-20.

Annika Lund; Så minns vi våra liv; Karolinska Institutet ; https://ki.se/forskning/sa-minns-vi-vara-liv, 2023-09-20.

The Editors of Encyclopædia Britannica; recall; Britannica ; https://www.britannica.com/topic/recall-memory, 2023-09-20.