Tänk dig att allt du någonsin vetat om förändras och du börjar uppleva saker annorlunda. Ofrivilligt. Ja, hur hemskt det än låter, så är det just detta som händer för ungefär 11% av alla som får Covid-19. Denna andel människor får helt förändrade smakupplevelser efter viruset, alltifrån banansmakande kött till äpplen som smakar ruttet ägg. Boven bakom dramat är så kallad ”parosmi” – biverkningen som får dig att inse att du tagit dina smaklökar för givet.
Det som egentligen ligger bakom denna märkliga biverkning är något som kallas för ”smell distortion”, det vill säga att luktloben i din hjärna förvirrar och blandar ihop vissa dofter med andra. I dagsläget vet man inte vad det är som orsakar förvirringen, men forskare tror att det har att göra med att luktnerverna i näsan ”omkastas” efter att man haft Covid-19, åtminstone om man haft infektionen under en längre tid. Luktnervreceptorerna i näsan kan inte längre para ihop specifika luftmolekyler med den ”rätta” källan till doften som vi sedan tidigare känner igen. När vi vanligtvis doftar på något så färdas doftmolekylerna till luktnerver i den övre delen av näsan där det finns mottagarceller som registrerar dessa molekyler. Receptorerna i luktnerverna skickar sedan en signal till hjärnan som känner igen doften sedan tidigare, främst med hjälp av amygdala, hjärnans ”minnesvertyg”. När man har parosmi, så fungerar alltså inte denna process som den ska.
Bildkälla: stud.epsilon.slu.se
Detta händer för mer än hälften av alla fall, där patienter förlorat doft- och smakförmåga efter att ha haft en virusinfektion. Patienter kan alltså förlora doft- och smakförmåga efter att ha haft en virusinfektion, och faktum är att det är en rätt vanlig biverkning och sker vid mer än hälften av fallen, där doft- och smaklöshet mynnar ut i att man får omkastade dofterfarenheter. Luktreceptorernas signaler skickas till andra delar av hjärnan som känner igen andra dofter, och du som har infektionen blir helt enkelt förvirrad och känner att något inte står rätt till. Dessutom har tidigare studier visat att luktloben hos patienter med parosmi varit något mindre i storlek i jämförelse med friska personer, vilket leder till slutsatsen att luktreceptorerna faktiskt har ett finger med i spelet.
Det som dock kan sägas förbryllar forskarna är att alla som får parosmi verkar ha det ett väldigt bra tag – i vissa fall upp till två års tid. Detta går dock väl ihop med den tid det krävs för luktreceptorerna att återuppbygga sig själva, vilket har konstaterats som en lämplig förklaring till varför parosmi håller i sig så länge. Hur länge och i vilken intensitet beror helt på infektionen och personen i fråga – men approximativt har man kommit fram till ett spann mellan tre månader upp till två år.
Men kan man göra någonting för att få bort sin parosmi snabbare? Ja, är det enkla svaret, men tyvärr finns inte någon medicin för det som går att köpa på apotek. Forskare menar att det enda kända sättet att eventuellt snabba på återbyggnadsprocessen för luktreceptorerna är att träna sina luktnerver genom att gå på en ”doftvandring”, helst så ofta som dagligen. Man kan samla på sig starkt doftande ämnen som eukalyptus och pepparmynta och träna sin hjärna att känna igen doften, trots att den kanske inte luktar som den brukar. Metoden är inte påvisad att hjälpa till fullo, men har av många med parosmi rekommenderats på grund av anekdotisk bevisföring.
Så du som nu råkar ha parosmi och kanske läser detta – räds icke. Även om du helt tappat aptiten och är smått irriterad på din näsa så kommer du med största sannolikhet att få tillbaka dina luktreceptorer i sin rätta ordning. Hela området om parosmi är egentligen relativt outforskad mark, men man vet att amygdala i hjärnan har den kapacitet som krävs för att parosmin succesivt ska försvinna. Så kom ihåg att träna upp luktreceptorerna, ha hoppet uppe men framför allt: att aldrig ta dina smaklökar för givet!