Hjärnan

Vad är nu?

Oscar Grönborg

Du sitter i klassrummet och kollar på klockan. Läraren maler på om den industriella revolutionen i en monoton röst, klockan tickar sakta fram. Lektionen känns som en evighet och ändå är den bara en timme. 

Lektionen slutar och du har nu biologi, ni pratar om reaktionstid. Läraren involverar klassen, skrämmer er, låter er testa reaktionstiden med olika små lekar och berättar hur allt fungerar. Du tittar inte längre på klockan, men efter vad som endast känns som några minuter är timmen slut och du går på rast. 

Under rasten börjar du fundera. När läraren skrämde er tog det enligt henne nästan en sekund innan ni reagerade, varför påstod hon det? Enligt er reagerade ni direkt, så fort hon skrämde er blev ni rädda. Och, varför kändes historielektionen så mycket längre än biologilektionen?

Det kan ibland kännas som att våra upplevelser speglar verkligheten, du vet att du såg din mamma ta en bit choklad trots att hon inte fick och du vet att du hörde hur hon även prasslade i chipspåsen. Och visst är det så att hon kanske gjorde det, men den verklighet du uppfattade är inte det jag kallar äkta verklighet. Med äkta verkligheten menar jag verkligheten så som den sker, inte så som vi upplever den. Vi upplever verkligheten genom färger, känslor, ljud, smaker och lukter. Verkligheten som den egentligen är består istället av termodynamiska system, kemiska reaktioner och energi som flyttas genom ett tomrum eller medium.

Så, när läraren skrämde er upplevde du det som att ni reagerade direkt, men det gjorde ni inte. Efter att hon försökte skrämma er var ni först tvugna att ta upp all rådata från den äkta verkligheten och översätta den till något ni förstår – en upplevelse.

Ta syn som ett exempel. Du kan se färg, form, djup, rörelse. Det du kan se började som fotoner som träffade din näthinna. Tappar och stavar registrerade fotonernas täthet och energi, för att sedan skicka vidare informationen till synnerven. Synnerven skickar i sin tur vidare informationen via den yttre knäkroppen, en kärna i talamus, passerar genom nackloben till syncentrum i occiptalloben, längst bak i hjärnan. Där processas först mönster och rörelser i den primära synbarken för att sedan via nervimpulser skickas vidare till den sekundära synbarken som bland annat processar färg. Efter detta skickas informationen vidare till olika ställen som exempelvis känner igen ansikten, ger bilden en känsla, och gör att synintrycket bli medvetandegjort. 

Och, när ni satt där på historielektionen och kollade på klockan och tyckte att allting gick långsamt så var det inte ert fel, utan felet var era trötta tidskänsliga nervers. Det har nämligen visats i ny forskning att en del av hjärnan, SMG (eng. supramarginal gyrus – sitter bakåt och uppåt i förhållande till örat), är det som styr över vår tidsuppfattning. 

Bild tagen från https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5e/Gray726_supramarginal_gyrus.png

När vi utsätts för ett stimuli av samma längd ett flertal gånger tröttnar dessa tidskänsliga nerver. Deras aktivitet sänks och i förhållande till resten av hjärnans aktivetet blir då aktiviteten i SMG långsammare, detta tros ge en förvriden tidsuppfattning. Så lärarens monotona röst, klockan som tickar varje sekund, ditt kanske obefintliga intresse för agrikulturella innovationer får dig att uppfatta tiden som långsammare. 

Så, verkligheten som den är i form av tid är mycket annorlunda gentemot hur vi upplever den. Egentligen är vi alla som reportrarna på TV som svarar på de ställda frågorna efter ett flertal sekunder. Egentligen lever vi alla i olika tidsuppfattningar, och det är ingens tidsuppfattning som är korrekt. Egentligen tog det dig kanske 5 minuter att läsa den här artikeln, men för min och din skull hoppas jag det kändes som bra mycket mindre än så.


Nationalencyklopedin. http://www.ne.se
(Åtkommen 2020-23-09).

Neurosciencenews. How the Brain Creates the Experience of Time. 2020.14.09. https://neurosciencenews.com/time-experience-17018/ (Åtkommen 2020-19-09)

Sciencedirekt. https://www.sciencedirect.com
(Åtkommen 2020-22-09).

Huvvudbild skapad av Andrey Grushnikov. https://www.pexels.com/@andrey-grushnikov-223358?utm_content=attributionCopyText&utm_medium=referral&utm_source=pexels