Biologi

Hur påverkas hjärnan och kroppen av fysisk aktivitet?

Hannah Malcher

Träning och fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan mer än vad du tror. De positiva effekterna av rörelse är många, och somliga går hand i hand.

Du får faktiskt bättre kondition av fysisk aktivitet. Detta eftersom hjärtat såsom alla andra muskler i din kropp blir starkare av fysisk aktivitet. Då ökar dess slagvolym: hjärtat får mer kraft. Detta betyder att hjärtat per slag kan pumpa mer blod och därmed syre till kroppen och musklerna när de rör på sig vid träning, och det i sin tur leder till att musklernas och kroppens uthållighet att jobba hårt ökar. Hemoglobin är det ämne som ger blodet dess röda färg, men kan också beskrivas som ett järnhaltigt protein. Hemoglobin behövs i blodet för att transportera syre, och eftersom hemoglobinhalten ökar i blodet vid fysisk aktivitet utvecklas också på så sätt förmågan att transportera syre. 

Även lungorna spelar en stor roll inom konditionsförbättring. Dessa blir starkare av träning, och då utvecklar de förmågan att ta upp mer syre ur andetagen som görs. Sedan blir alveolerna (lungblåsorna) bättre på att förse de röda blodkropparna i blodet med syre. Eftersom hjärtat redan utvecklat slagvolymen, pumpas mer blod förbi lungorna, vilket resulterar i att lungorna nu kan syresätta mer blod. Kondition kan också beskrivas som ett samarbete mellan hjärta och lungor. 

Även immunförsvaret förbättras av fysisk aktivitet. Framförallt minskar risken för cancer, kärl- och hjärtsjukdomar. Detta gäller också för infektionssjukdomar av olika slag, exempelvis lunginflammationer. Vid utövning av fysisk aktivitet producerar kroppen många sorters hormoner, bland annat endorfiner och adrenalin. Dessa i sin tur stärker de vita blodkropparna i blodet, en viktig del för ett väl fungerande immunsystem. Men även cellerna som bryter ned cancer av olika slag utvecklas, aktiveras och ökar i antal. Dessa celler kallas för NK- celler eller ”natural killer cells”, och är en undergrupp av de vita blodkropparna. NK-cellerna kan även aktivera andra celler i immunsystemet, som i sin tur bidrar till bekämpning av olika sjukdomar. För övrigt förstärks också kroppens skelett av fysisk aktivitet. 

Fysisk aktivitet påverkar dig också psykiskt, och då exempelvis genom att den kognitiva förmågan förbättras. Denna är att ta in och förstå information, planera och tänka logiskt – arbetsminnet helt enkelt. Genom att kroppen rör på sig skickas kemiska signaler och hormoner ut till hjärnan. Dessa i sin tur stärker och får hjärnans minnescentra, också benämnd hippocampus, att växa. Hippocampus sitter i det limbiska systemet av hjärnan, också känt som det centrala nervsystemet.

Även stressen i samtliga situationer reduceras av fysisk aktivitet. Vid fysisk aktivitet produceras hormoner kallade endorfiner. Dessa lindrar smärta, får dig generellt att må bra, och kan även lindra stress. Men eftersom blodcirkulationen i kroppen ökar vid fysisk aktivitet, kan kroppens celler ta upp mycket mer syre från blodet. Detta i sin tur stärker cellerna, får de att växa och utvecklas och de kan nu mycket bättre reducera stresshormonnivåerna i din kropp.

På längre sikt förbättras även sömnen hos människor som är fysiskt aktiva, eftersom serotonin frigörs vid fysisk aktivitet. Serotonin är en signalsubstans som finns i hjärnan och kroppens celler, och kan utlösa olika beteenden eller känslor. Eftersom serotonin lugnar ned och har en avslappnande effekt på kroppen, leder det till en bättre sömn. När din sömn förbättras, förbättras också din stresstålighet och din inlärningsförmåga.