Det finns minst 1,5 miljoner olika arter av svampar, medan man endast känner till 300 000 olika växtarter. Svamparna finns överallt – som i skogen, på kroppen och i matbutikerna. De har många olika användningsområden, men är trots det obekanta för många. Ofta förknippas de enbart med skogsvandringar och “något som sticker upp från marken”. Svamparna ger oss näringsrik jord och gör det möjligt att bota sjukdomar med antibiotika och att jäsa mat och dryck. Detta gör gruppen viktiga ekologiskt och ekonomiskt, och en värld utan dem hade helt enkelt haft brist på mycket.
Matsvamp
Finns det något som vi känner igen svampar från, är det matlagningen. Sverige är en svamprik nation med ungefär 10 000 olika svamparter. Trots det används svamp inte så mycket i just det svenska köket och mycket av vår svamp exporteras till bland annat Italien. Att de är en så underskattad vara beror bland annat på okunnighet och rädsla för giftiga svampar.
Jästsvampar (S. cerevisiae) – bakjäst eller vinjäst – används mer frekvent. Till skillnad från matsvampar, är de encelliga organismer. Vid förökning eller förbrukning av glukos i syrerika miljöer, producerar S. cerevisiae vatten och kolsyra som biprodukter. Genom att använda jäst i bakning utnyttjas kolsyran som bildas för att höja brödet. Förökar S. cerevisiae däremot sig i syrefattiga miljöer bildas etanol i stället för vatten i en ofullständig oxidation. På så sätt används vinjäst i ölbryggning och vintillverkning.
Viktiga nedbrytare
Tillsammans med bakterier utgör svampar de viktigaste nedbrytarna av organiska ämnen såsom exkrementer (avföring) och detritus (dött material från växter och djur). Detta beror bland annat på att det nästan bara är svampar som kan bryta och utnyttja lignin, det vill säga föreningar i växternas cellväggar som fungerar som förbindningar. Vid nedbrytningen bildas humus, som är nedbrutna växt- och djurdelar för vilka man inte längre kan identifiera ursprung. Svamparna utför dessutom den huvudsakliga nedbrytningen av cellulosa och keratin.
Det är alltså svampar som står för den mest centrala rollen när det kommer till nedbrytning, och gör att det kan bildas näringsrik jord. Denna cirkulation av organiskt material är nödvändig för den biologiska mångfalden på jorden eftersom många växter och djur behöver en näringsrik miljö för att kunna leva.
Läkemedel
Idag kan vi tack vare antibiotika bota bakteriesjukdomar som tidigare inneburit döden. Antibiotika upptäcktes år 1928 av en slump, när forskaren Alexander Fleming lämnat kvar en petriskål med bakterier. Några veckor senare fanns det mögelsvamp i den, och bakterierna närmast möglet hade dött!
Antibiotika är ett ämne som produceras av organismer för att försvara sig mot andra organismer. Svampar producerar ämnet för att hålla bakterier borta, eftersom de har samma födokälla. Sedan Flemings upptäckt har man isolerat mer än 6 000 liknande ämnen från naturen, varav 100 utnyttjats i läkemedelsindustrin för att sätta stopp för bakterietillväxt vid bakterieinfektioner. På så sätt räddar antibiotika miljontals liv varje år.
Symbios – mykorrhiza
Svampar är mycket samarbetsvilliga organismer som genom mykorrhiza lever i symbios med växter. Mykorrhiza är ett nätverk där svamptrådar kopplas samman med växtrötter så att det kan ske ett utbyte av ämnen mellan organismerna. Svamptrådarna i jorden fungerar som ett förlängt rotsystem som gör att växterna får ett ökat upptag av vatten och näringsämnen, samtidigt som svampen får glukos från växternas fotosyntes. Detta utbyte anses vara nödvändigt för att skogar ska kunna existera på våra breddgrader.
Forskare har dessutom kunnat påvisa att granar som attackerats av skadeinsekter kan använda mykorrhizan för att skicka ut varningssignaler till andra träd, så att de kan förbereda sig på ett angrepp genom att börja producera kemiska ämnen. Resultatet av svamparnas symbios med växter är friskare och mer konkurrenskraftiga växter som ibland annars inte skulle kunnat leva i vissa områden.
Svampars funktioner är många och viktiga. Vissa är dock till nackdel för oss människor, som svampinfektioner på kroppen och växtparasitiska svampar som förstör skördar. Dessa hakar utgör emellertid endast en liten del av stora helheten av vad alla svampar erbjuder oss: allt från mat och dryck till nedbrytning, läkemedel och förutsättningar för att djur och växter ska kunna leva och växa. En värld utan svampar skulle förmodligen vara en otrevlig värld, där vi kanske fortfarande inte hittat ett botemedel för bakteriesjukdomar, haft brist på växter och djur på grund av näringsfattig jord, och inte haft jäst att jäsa bröd eller vin med. En värld som kanske till och med inte skulle existera alls.
Källor som användes i den här artikeln
Forskning.se, Svampar helt nödvändiga, https://www.forskning.se/2017/08/31/svampar-helt-nodvandiga/
Nyström, Jesper, Fantastiska fakta om svampar, Forskning & Framsteg, https://fof.se/artikel/2020/5/fantastiska-fakta-om-svampar/
Livsmedelsverket, Nyttiga mikroorganismer, https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/bakterier-virus-parasiter-och-mogelsvampar1/nyttiga-mikroorganismer
Naturhistoriska Museet, Växter, https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter.84.html
Spisa.nu, Svamp som mat, https://www.spisa.nu/fakta/svamp-som-mat
Tekniska museet, Antibiotika, https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/antibiotika/
Uppsala universitet, Penicillin – mögel mot infektioner, http://www2.linnaeus.uu.se/online/lakemedel/penicillin.html
Wikipedia, Antibiotikum, https://sv.wikipedia.org/wiki/Antibiotikum
Wikipedia, Humus, https://sv.wikipedia.org/wiki/Humus