Biologi

Kan vi leva för alltid?

Wiktoria Szymanska

Vissa sover på spikmattor, andra tar hundratals vitaminer i hopp om att kunna förlänga sitt liv med ett par år. Drömmen om att kunna leva i hundratals år är verkligt för många personer. Vetenskapsmän letar efter lösningen till den obotliga sjukdomen: döden och den världskända uttrycket “forever young” kan få en ny bokstavlig betydelse. Kan man leva för alltid?

Det lättaste svaret till frågan är nej, inte än. Idag har vi inte tillräckligt med kunskap och teknik som kan hjälpa oss att ta reda på hur man kan slippa döden. Dock finns det hundratals olika studier som påvisar liknande saker, att om man kan få kroppen att åldras långsammare kan man förlänga livstiden.

När kroppen åldras innebär det att cellerna i kroppen slutar reproduceras och de börjar dö. Varje sekund sker det tusentals kemiska reaktioner i varje cell som ser till att den funkar som den ska. Cellen behöver då använda sig av syre och glukos för att kunna tillverka energi, vilket även kallas för ATP. Just ATP är väldigt viktigt för celler då det är tack vare denna molekyl som celler kan reproducera och laga sig själva. Celler är exempel på ett system med låg entropi, vilket innebär hög ordning av molekylerna. I celler genom diffusion förflyttas molekyler från koncentrerade platser till platser med lägre koncentration. För att upprätthålla denna ordning krävs det ännu mer energi än vad som behövs för att cellen ska kunna repareras eller reproduceras. När det inte finns tillräckligt med energi för att detta ska ske, kommer cellen att dö. När detta fenomen sker i hela kroppen och olika organ slutar fungera är det vad vi kallar för döden.

Finns det ett sätt där man kan förebygga dessa celler att dö ut? Svaret till denna fråga är i nuläget nej, det finns ingenting som man kan göra för att förebygga cellernas död. Olika elektriska stötar eller liknande medel kommer inte kunna återuppliva en död kropp. Detta beror på att de elektriska stötarna inte bildar nya celler utan gör att celler som har en abnormal rytm kommer tillbaka till sin ursprungliga rytm som är likadan som de andra cellerna. Dock finns det studier som som har tagit inspiration från djurriket. Björnar är exempel på djur som går i ide under vinter för att sedan kunna leva när det är varmare. Vad björnarna gör när de går i ide är att de “fryser ner” sin kropp och tillfälligt fördröjer de biologiska processerna som just cellfördelning. Olika vetenskapsmän menar då att om man fryser ner döende personer så kan man uppnå samma effekt. Tanken är sedan att man ska kunna frysa upp dem och tillföra ATP för att kunna starta om kroppen vid samma moment där man frös ner den. Detta leder till att man hade kunnat frysa ner sin kropp och vänta i x antal år för att sedan kunna återupplivas och kunna leva ett “nytt” längre liv.

Å andra sidan leder inte denna metoden till att man får ett längre liv, utan bara till att man fördröjer dödsprocessen med ett antal år. Vi måste börja se på livet på ett annat sätt än vad vi har gjort. Livet är egentligen bara en tidsbegränsning som finns för just vår kropp som säger åt den hur mycket entropi den kan klara av. Därmed borde fokuset inte ligga på hur man kan återuppliva celler, utan hur man kan minska mängden entropi så att våra kroppar kan hantera den under en längre tidsperiod. Livet är en underlig sak och det kanske är just det att vi alla har en begränsad tid på jorden som gör livet så speciellt. Än så länge får vi nöja oss med att fira våra födelsedagar och leva med att vi inte kan vara “forever young”.