Medicin

Nobelpriset i medicin – RNA-vaccin räddade miljoner

Signe Söderström

Mellan 2019 och 2023 drabbades hela världen av corona pandemin. Mer än 500 miljoner människor smittades av Covid-19 och det beräknas att cirka 18 miljoner dog. Forskare runt hela världen jobbade hårt för att utveckla ett vaccin. Det var 100 år sedan mänskligheten gick igenom något liknande och pandemin chockade hela världen. Den har haft stor påverkan på många delar av vårt liv, både bra och dåliga. En av de bra är utvecklandet av en ny sorts, bättre vaccin – mRNA-vaccin. Kanske är du vaccinerad mot Corona? Då har du fått denna sortens vaccin. 

Förut fungerade vaccin genom att man injicerade en harmlös mängd av ett försvagat virus som kroppen bekämpade på egen hand. Därmed lärde sig immunförsvaret att bilda rätt sorts antikroppar. Detta ger kroppen möjlighet att i framtiden vara utrustad för att bekämpa viruset. Du blir till exempel aldrig förkyld två gånger av samma virus på grund av detta och du har bara vattkoppor en gång. Dessa sortens vacciner har länge varit tillgängliga och vaccinerna mot exempelvis polio, gula febern och mässling är av denna typ. 

Vita blodceller, en viktig del av immunförsvaret, är proteiner som bildas i våra celler i en process kallad proteinsyntesen. Det går ut på att ett messengerRNA (mRNA) skapas – en kopia av en gen i cellens DNA och den innehåller koden för vilket protein som ska bildas. Sedan levererar mRNAt informationen till ribosomen som tillverkar proteinet, i detta fallet en vit blodcell. Ribosomen är en organell, cellens motsvarighet till organ, och den finns i varenda cell i din kropp och fungerar som “proteinfabriken”. Detta är vad det nya vaccinet utnyttjar. Det innehåller mRNA, i stället för virus. Det injiceras alltså ett artificiellt skapat mRNA in i kroppen och ribosomerna använder sedan mallen för att skapa den rätta sortens antikroppar. Därmed blir du immun mot viruset. 

mRNA-vaccinet går snabbare att producera och är billigare än traditionella vaccin. Därför godkändes det första vaccinet mot Covid-19 redan efter ett år. Detta ledde till att vi kunde rädda miljoner liv, dessutom har det rapporterats att vaccinet hade skyddseffekter på cirka 95%. Den nya sortens vaccin är utöver det även mindre farlig för människor och har färre bieffekter, eftersom man inte direkt utsätts för viruset. 

“Nobelpris i fysiologi eller medicin tilldelas 2023 gemensamt till Katalin Karikó och Drew Weissman för sina upptäckter om nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utvecklingen av effektiva mRNA-vacciner mot COVID-19” –Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet

Redan under 1980-talet utvecklades idén om mRNA-vaccin, men forskarna stötte på problem. RNA som forskarna producerade var instabilt och ledde till inflammatoriska reaktioner när man injicerade det i kroppen, eftersom immunförsvaret uppfattade det som farligt. Under 1990-talet arbetade kollegorna Katalin Karikó och Drew Weismann tillsammans vid University of Pennsylvania med målet att hitta en lösning på problemet. Kvävebaserna i RNA skapat från DNA i däggdjursceller modifieras ofta kemiskt, det sker alltså små ändringar och justeringar innan mallen används. Det artificiella mRNAt forskarna skapade modifierades inte. De undrade om det var därför mRNAt gav upphov till inflammatoriska reaktioner. För att undersöka detta producerade de olika varianter av mRNA, var och en med unika kemiska förändringar i sina baser, som de levererade till dendritiska celler. Dendritiska celler är en viktig del inom immunförsvaret och det är de som identifierar “fienden” och meddelar andra delar av immunförsvaret så att kroppen kan försvara sig. Testet var en stor succé då ingen inflammatorisk reaktion förekom och deras teori stämde. Resultaten publicerades 2005 och det lade grunden för utvecklingen av mRNA-vaccin. 

Därför tilldelades de begåvade forskarna Katalin Karikó, 68 år, och Drew Weissman, 64 år, nobelpriset 2023. Katalin är en ungersk biokemist och Drew är en amerikansk läkare och immunolog. Deras samarbete och upptäckt banade väg för vaccinet mot Covid-19 som räddade många liv. Inte nog med det, nu testas 250 mRNA-baserade terapier kliniskt. Det har även upptäckts av vaccinet är effektivt mot influensan, ett virus som ändras varje år och därför inte har något botemedel, tills nu. Vaccinet har stor potential, och forskare hittar ständigt nya sätt att tillämpa det. Allt detta har vi Katalin och Drew att tacka för. 

Källor som användes i den här artikeln

NobelPrize.org; Press release; Nobel Prize Outreach AB ; 2024; https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2023/press-release/, 2024-01-22.

Nobelförsamlingen; Scientific background: Nobel Prize in Physiology or Medicine 2023; NobelPrize.org ; 2023; https://www.nobelprize.org/uploads/2023/10/advanced-medicinprize2023-3.pdf, 2024-01-22.

Åsa Hansdotter; Ökad effektivitet i omprogrammerade immunceller; Lunds Universitet ; 2022; https://www.medicin.lu.se/artikel/okad-effektivitet-i-omprogrammerade-immunceller, 2024-01-22.

BIld 1: Torstensimon (2021). Vaccin. (fotografi). https://pixabay.com/sv/photos/vaccin-vaccination-covid-19-spruta-5926664/ (2022-01-22)

Bild 2: fusion_medical_animation (2020). Visualization of the coronavirus causing COVID-19. (Animering) https://unsplash.com/photos/visualization-of-the-coronavirus-causing-covid-19-rnr8D3FNUNY (2022-01-22)