Det har funnits liv på jorden i över 3500 miljoner år. Sedan den första organismen uppstod har det funnits miljontals olika arter. Många skiljer sig från varandra och andra inte. Det är en konstant kamp om bl.a. föda och skydd mellan arter och inom arter. Hur kommer det sig att vissa arter överlever och andra inte? Hur bildas nya arter? Är det bara slumpen eller finns det någon anledning? Det enkla svaret är evolution. Charles Darwin var en av de biologer som forskade på detta och la sitt fokus på en plats som är helt oberoende av människan. Galapagosöarna.
På öarna gjorde Darwin viktiga iakttagelser som senare hjälpte honom att förklara hur nya växt- och djurarter bildas. Galapagosöarna består av unga vulkantoppar som har rest sig från den vulkaniskt aktiva havsbottnen. Detta har en viktig betydelse då det betyder att ögruppens landlevande växter och djur måste ha invandrat från andra landområden. Trots det förekommer många växt- och djurarter som idag är unika på öarna och inte finns någon annanstans i världen. Baserat på detta kunde Darwin dra slutsatsen att växter och djur har levt isolerat och successivt anpassat sig till miljön vilket i slutändan ledde till uppkomsten av nya arter.
Om vi undersöker exakt vad det är som händer från att en art blir till en annan kommer det att bli förståeligt. I början finns bara en art, därefter måste en förändring ske. Detta kan vara i form av en mutation men det allra vanligaste är en förändring i miljön. En mutation hos en ny individ kan komma att gynna den ifall den på något sätt är fördelaktig. Isåfall kommer det leda till att avkomman får samma fördelaktiga mutation och därmed en större chans att överleva. Detta kommer i slutändan leda till att en individ har gett upphov till avkommor som har blivit så stor och annorlunda från den ursprungliga arten och bildat en ny. Det andra exemplet på hur en ny art kan bildas är genom en förändring i miljön. Tänk dig att två grupper av en art isoleras från varandra och hamnar i olika miljöer. Detta gör att de kommer att utvecklas olika eftersom de anpassar sig utifrån sin nya miljö. Tillslut kan de bli så olika varandra att individer från den ena gruppen inte längre kan fortplanta sig med individer från den andra gruppen. Darwin upptäckte detta när han studerade små finkar på galapagosöarna. Idag finns det ett tiotal olika arter av finkar som är mycket lika varandra. Det är främst deras näbbar som skiljer sig åt. Förklaringen till detta är att finkarna anpassade sig till sin omgivning och utvecklade gynnsamma egenskaper för att klara sig så bra som möjligt. På en av öarna fanns det t.ex. mycket nötter, därför utveckla de finkar på den ön kraftiga näbbar för att kunna knäcka dem medan det på en annan ö fanns mer insekter i marken och då utveckla de finkarna små spetsiga näbbar istället.
Anpassningen händer dock inte över en natt. För att kunna se tydliga skillnader inom en art kan det ta tusentals år. Först måste det ske en gynnsam mutation för att denna sedan ska sprida sig. Den individ med bäst gener och egenskaper kommer ha en större chans att fortplanta sig och ge upphov till flera avkommor. Detta i sin tur kan leda till att ännu en mutation sker i avkomman som ger den en annan fördel. Som konsekvens kommer de individer som inte har mutationen att konkurreras bort och slutligen dö ut, vilket kallas för naturlig selektion. En intressant sak är att människor avviker lite från detta fenomen då ens egenskaper inte kommer vara avgörande för ifall man lever eller dör. Vi kämpar inte dagligen för att få mat och skydd eller konkurrerar mot andra på samma sätt som andra arter gör. Naturlig selektion hos människan är alltså minimal vilket får både gynnsamma mutationer och dåliga mutationer att ha en liten utbredning i framtida avkommor.
Det finns alltså ett konstant samspel mellan miljön och individer i naturen som har skett sedan den första levande organismen uppstod. Detta har lett till att vi idag har helt olika djur och växter jämfört med vad vi hade för miljoner år sedan. Evolution pågår konstant och har ingen början eller slut.
Källor som användes i den här artikeln
SO-rummet ; Charles Darwin och evolutionsläran; 2020; https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/charles-darwin-och-evolutionslaran, 2020-12-10.
NE; Evolution; 2020; https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/evolution, 2020-12-10.
Smithsonian Magazine; The Evolution of Charles Darwin; 2005; https://www.smithsonianmag.com/science-nature/the-evolution-of-charles-darwin-110234034/, 2020-12-10.