Kroppen består av flera miljontals celler. Hjärnceller, hudceller, och blodceller är bara ett axplock av kroppens celler. När cellerna är friska kan de utföra de uppgifter de är lämpade för och dessutom föröka sig genom celldelning. Däremot finns det situationer när celldelningen inte fungerar som den ska. Det kan innebära att cellen inte alls förökar sig eller att den delar på sig okontrollerat. En icke fungerande celldelning kan ge upphov till allvarliga sjukdomar såsom cancer och i värsta fall med dödlig utgång. Men så länge det finns forskning finns det hopp.
Shinya Yamanakas forskning om stamceller sätter många sitt hopp till. Han är stamcellsforskaren som prisades med nobelpriset i medicin 2012. Hans upptäckt kan i framtiden bota flera svårbehandlade sjukdomar. Stamcellerna är de celler som ännu inte hunnit bli något, de är totipotenta celler. De kan bli vad som helst, en cell i exempelvis hjärtat, hjärnan eller i armen. Yamanakas forskning handlar om att konvertera patientens egen kroppscell till en stamcell. Så skulle icke fungerande kroppsceller kunna omprogrammeras till friska celler som kan hamna vart som helst i kroppen. Forskningen om stamceller skulle i framtiden kunna bota ALS, diabetes men framförallt rädda liv.
Vad är en stamcellstransplantation?
Idag behandlas hematologiska sjukdomar (blodsjukdomar) med olika läkemedel samt stamcellstransplantation. Blodcancer (leukemi) innebär att skador uppstår på blodcellernas yta vilket ger upphov till ett onormalt bildande av nya blodkroppar. En stamcellstransplantation kan då bli nödvändig, friska celler ersätter de sjuka. Stamcellsdonatorn kan antingen vara patienten själv (autogen), en släkting eller en okänd (allogen). Det som avgör vem stamcellsdonatorn blir är HLA- typen för donatorn respektive mottagaren. HLA är de proteiner som klär cellernas yta. På cellen finns en dubbel uppsättning HLA, en från mamma och en från pappa. Det innebär att i snitt har vart fjärde syskon samma HLA- typ. Därför donationer från syskon nästan alltid förstahandsvalet. När sjukdomen är i remission (ett lugnare stadium), tas stamceller från patienten själv. De ges sedan tillbaks i kombination med cytostatika och strålning. Huvudsakligen hämtas stamcellerna ur blodet men emellanåt används även benmärgen. Patientens sjukdom och transplantationsmetod avgör var stamcellerna utvinns ifrån.
När den rätta inte finns i familjen
Eftersom det finns många olika individer är det inte alla som finner en donator. Tobiasregistret är det svenska registret för blodstamcellsgivare, de matchar ihop lämplig givare med mottagare i Sverige och utomlands. I nuläget finns drygt 230 000 givare registrerade men visionen är att bli ännu fler. Det utförs ungefär 300 stamcellstransplantationer i Sverige per år varav tre av fyra behöver en obesläktad donator. Det finns cirka 40 miljoner potentiella givare som är anmälda i register utomlands. För att gå med i Tobiasregistret ska du: Vara 18-35 år, väga minst 50 kg, inte ha ett BMI över 40, vara helt frisk och vilja ge blod i linje med jämställd vård och det internationella samarbetet.
Prisad forskning
Shinya Yamanaka är stamcellsforskaren som prisades med nobelpriset i medicin 2012. Yamanaka och hans forskargrupps upptäckt kan i framtiden bota flera svårbehandlade sjukdomar. Hans forskning implicerar att omprogrammera patientens egna kroppsceller till stamceller. Ursprungligen tycktes det vara en etiskt känslig fråga att ta embryonala stamceller, då de hade kunnat bli en individ. Istället används patientens egna kroppsceller. Själva omprogrammeringen medför att fyra gener tillsätts till kroppscellen och den konverteras sedan till en totipotent stamcell. Från början applicerades alla 24 gener men sedan visade det sig att endast fyra stycken behövdes för en lyckad omprogrammering. Dessförinnan trodde man att när en cell väl utvecklats till en viss kroppscell gick den inte att ändra men nu har motsatsen bevisats. Stamcellerna från patientens egna celler kallas IPS-celler, de innebär att patientens friska kroppsceller i slutändan skulle kunna ersätta de sjuka cellerna. Hittills har IPS- cellerna testats på djur och enstaka människor. En forskningsstudie har visat att IPS-cellerna kan bromsa Parkinsons sjukdom men det behövs mer forskning för att säkerställa effekterna av den här behandlingen.
Sammanfattning
Shinya Yamanakas forskning kring IPS- celler är det många som sätter sitt hopp till. Eftersom dessa IPS- celler kan hamna vart som helst i kroppen innebär det att de i framtiden kan komma och bota åkommor i hela kroppen. Allt ifrån ALS, cancer och diabetes kan i framtiden botas med hjälp av IPS- celler. En perfekt donator skulle vara mycket enklare att hitta om donatorn och mottagaren är samma person, det skulle vara en perfekt matchning vilket ökar chanserna för en lyckad behandling. Antagligen behövs även andra behandlingsmetoder men stor potential finns för att IPS- cellerna kan bota det mesta av det värsta.
Källor som användes i den här artikeln
UR Play; Vägen till nobelpriset Shinya Yamanaka; UR Play ; 2015; https://urplay.se/program/191121-vagen-till-nobelpriset-shinya-yamanaka,
Forskning och Framsteg; Stamceller hejdar åarkinson; Forskning och Framsteg ; 2017; https://fof.se/artikel/2017/10/stamceller-hejdar-parkinson/ , 2023-06-27.
Cancerfonden; Stamcellstransplantation; Cancerfonden ; https://www.cancerfonden.se/om-cancer/behandlingar/stamcellstransplantation, 2023-06-26.
Tobiasregistret; https://www.tobiasregistret30.se/ , 2023-06-26.