Du är i hast på väg till skolan på cykel. Det går lite väl snabbt och du upptäcker inte gropen innan det är försent. Du faller och skrapar upp ena knät som börjar blöda. Det gör inte jätteont, och eftersom du börjar bli sen fortsätter du cykelturen mot skolan. Väl framme upptäcker du att såret slutat blöda, och att en skorpa har skapats.
Vad är det som har hänt?
Blodet som flödar inne i din kropp har många uppgifter. Det transporterar syre och näringsämnen, deltar i immunförsvaret och levrar sig över sår – med mycket mer. Kroppens transportsystem, blodomloppet, möjliggör att blodet kan uppfylla sina funktioner. Men vad är blod egentligen?
En vuxen personen har mellan fyra och sex liter blod. Mängden blod beror på ens kroppsstorlek. Ungefär hälften består av blodkroppar, medan den andra hälften består av blodplasma. Blodkroppar bildas hos vuxna i den röda benmärgen som återfinns i bland annat bröstbenet och skallbenet. Blodkropparna delas in i tre olika grupper:
- Röda blodkroppar (erytrocyter)
- Vita blodkroppar (leukocyter)
- Blodplättar (trombocyter)
De röda blodkropparna är runda, platta och formbara. De kan enkelt ta sig fram i dina minsta blodkärl (kapillärer). De röda blodkropparna innehåller hemoglobin, vilket är ett protein som transporterar syre från lungorna. Hemoglobin innehåller dessutom järn, vilket ger blodkroppen dess röda färg. Proteinet binder till syre och koldioxid, och fungerar som ett transportsystem för dessa genom kroppen. De vita blodkropparna deltar i kroppens försvar mot infektioner, samt läker skador. Blodplättar gör att blodet levrar sig när du får en skada.
De vita blodkropparna har till uppgift att försvara kroppen. De finns i lymfsystemet, blodkärlen och vävnaderna. Lymfsystemet arbetar tillsammans med blodsystemet för att hålla kroppens vätskebalans på en bra nivå. Tillsammans transporterar de bort överflödig vätska från olika delar i kroppen genom lymfsystemet – ett nätverk av lymfkärl och organ. De vita blodkropparna delas också in i tre grupper:
- Granulocyter
- Lymfocyter
- Monocyter
Granulocyterna har en livslängd på bara några dagar och är uppdelad i tre olika grupper. De består av neutrofila granulocyter som försvarar kroppen genom att äta upp bakterier, eosinofila granulocyter som deltar i försvaret mot parasiter och slutligen basofila granulocyter. De innehåller histamin vilket triggar en allergisk reaktion mot sådant du är överkänslig mot.
Lymfocyter angriper infekterade celler och skapar antikroppar. De är proteiner som används av immunförsvaret för att bekämpa främmande ämnen.
T-lymfocyternas jobb är bland annat att döda cancerceller och celler infekterade av virus. De bildar även ämnen som hjälper immunförsvaret genom så kallade hjälparceller. Mer skapar de minnesceller. De känner igen främmande ämnen som kroppen tidigare utsatts för.
B-lymfocyter bildar antikroppar och är proteiner som används av immunförsvaret. De bekämpar främmande ämnen som kommit in i kroppen.
Monocyter är störst av de vita blodkropparna. De finns i blodet ungefär ett dygn innan de går ut i vävnaderna och omvandlas till makrofager. Makrofager betyder storätare och kan äta upp inkräktare. De tar även hand om död vävnad, och skapar ämnen som aktiverar de olika lymfocyterna.
Blodplasma är det som blir kvar om du tar bort alla blodkroppar. Det är en svagt gulfärgad vätska som består till 90 procent av vatten, där resterande 10 procent utgörs av bland annat proteiner och salter. Vattenlösliga ämnen, såsom socker och hormoner, kan tack vare blodplasman transporteras runt i din kropp. Det finns också ämnen – däribland fett – som binder sig till proteinerna i blodplasman för att underlätta transporten.
Olika salter återfinns också i plasman. Dessa kallas elektrolyter och har många viktiga uppgifter. Koksalt är det salt som det finns mest av i plasman, men även kalium, kalcium och magnesium (med flera) återfinns i vätskan.
När du skadar dig och det börjar blöda är det bra att täppa till för att stoppa blödningen. Du kanske trycker papper mot såret för att blödningen ska avstanna. Kroppen gör en motsvarande aktion där blodet stelnar. Det kallas att det levrar sig, eller att det koagulerar.
För att minska blödningen drar det skadade blodkärlet ihop sig. Sedan fäster sig blodplättarna vid den skadade kärlväggen. I samband med detta bildar kroppen ämnen som gör att blodplättarna i skadeområdet blir klibbiga. Flera blodplättar rusar dit och samlas för att täta hålet och fastnar vid klibbet. Samtidigt ger de ifrån sig ämnen som gör att musklerna drar ihop blodkärlet mer, och således hjälper till med att stoppa blödningen.
För att ditt blod ska kunna koagulera vid skadan krävs olika proteiner. Fibrin är ett ämne som bildar starka trådar vid skadan, och som dessutom förstärker blodplättarnas täthet. Här är kalcium jätteviktigt, eftersom det är saltet som behövs för att blodet ska kunna levra sig.
Så nästa gång du ramlar med cykeln och får ett skrapsår, då har du koll på blodets alla viktiga och livsnödvändiga funktioner. Kanske stoppar du blödningen snabbt, och tänker på alla blodplättar som samarbetar med fibrinet.
Källor som användes i den här artikeln
1177; Så fungerar blodet; 1177 ; https://www.1177.se/Halland/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/blodet/, 2023-08-01.
1177; Så fungerar immunförsvaret; 1177 ; https://www.1177.se/Halland/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/immunforsvaret/, 2023-08-05.
Britannica; Blood; https://www.britannica.com/science/blood-biochemistry, 2023-08-01.
GeBlod; https://geblod.nu/, 2023-08-01.