Fysik

Christer Fuglesang – Historia och Intervju

publicerad 4 veckor sedan av
Oskar Wendt

Som många av er säkert vet är Christer Fuglesang den första svensken som tagit sig ut i rymden och även den första svenska astronauten. Född och uppvuxen i Stockholmstrakterna, började Fuglesang sina studier på hemmaplan. 1975 började hans studier i Teknisk fysik vid Kungliga tekniska högskolan, och blev därefter civilingenjör. Vid Stockholms universitet fortsatte han därefter sina studier med en forskarutbildning i experimentell partikelfysik, vilket han sedan disputerade inom, och blev docent 1991. Både under och efter sin studietid har han fått flera utmärkelser. Bland annat blev han 1989 Senior Fellow vid Cern, är hedersdoktor vid Umeå universitet och så även vid universitetet i Nova Gorica, är utsedd till affilierad professor vid KTH, har tilldelats ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj i vilken han även är utländsk ledamot av, blivit årets alumn vid KTH, vald till svensk ledamot av kungliga vetenskapsakademien, och mycket, mycket mer. 

År 1990 fick Fuglesang ett samtal från en vän, som sett en annons i en tidning där European Space Agency (ESA) just nu letade efter tio stycken astronauter inför framtida rymdresor. Detta tyckte Fuglesang lät spännande, och han skickade därför iväg en ansökan till tjänsten europeisk astronaut, vilket cirka 6000 andra personer också gjorde. De 294 svenska sökande fick gå igenom en lång uttagningsprocess genomförd av en urvalskommité, där fem kandidater slutligen presenterades och gick vidare till en europeisk uttagning. Två år senare fick Fuglesang ett samtal från Rymdstyrelsen, där det meddelades att han, med fem andra deltagare, blivit uttagen till astronautkåren i så kallade ESA-grupp 2.

Christer Fuglesang i full rymddräkt och med Sveriges flagga.

Fuglesang fick i Tyskland vid European Astronaut Centre sin grundutbildning till astronaut. Ett år senare valdes han och en annan ESA-astronaut ut till att träna inför ett uppdrag, rymdfärden Euromir 95. Detta innebar för honom ytterligare specialiserad träning utanför Moskva, inför uppdraget som kosmonaut. 

Året därpå, 1995, kom beskedet att Fuglesang skulle bli backup till en av sina ESA-kollegor som fick ingå i besättningen. Som första uppdrag fick han alltså stödja besättningen från markstationen under det sex månader långa uppdraget på rymdstationen Mir. Mest, där han arbetade som både Crew Interface Coordinator och som en länk mellan rymdstationen och ett center i Tyskland. Efter uppdraget genomgick han ytterligare träning för att bli befälhavare, för återinträde med Sojuzkapsel. På utbildningen lärde han sig bland annat att koppla loss Sojuzkapseln från en rymdstation för att därefter återgå till atmosfären och landa farkosten. 1996 flyttade Fuglesang till USA och genomgick Nasas astronautprogram, med träning i astronautgrupp 16. Två år senare var han färdigutbildad till behörig astronaut.

År 2006 fick Fuglesang slutligen delta i en uppskjutning vilken utfördes med rymdfärjan Discovery. Ytterligare tre år senare fick Fuglesang återigen uppleva tyngdlösheten. Första uppskjutningen skedde från Kennedy Space Center i Florida. Den skulle ha skett den 8 december 2006, men blev i sista sekund framskjuten två dagar på grund av väderförhållanden kring Kennedy space center och nödlandningsplatserna. När uppskjutningen väl skedde, gick den helt enligt plan. Efter bara några enstaka minuter hade rymdfärjan lämnat vår planet, och befann sig numera i jordens omloppsbana. Den 12 december utfördes hans första rymdpromenad, för inledning av en påbyggnad på ISS. Två dagar senare utfördes en andra rymdpromenad, vid vilken ett fel upptäcktes på rymdstationens solpaneler, vilka inte verkade kunna veckla ut sig som de skulle. Detta innebar för Fuglesang och hans kollegor att en tredje oplanerad rymdpromenad behövde äga rum. Efter flera dagars arbete skedde sedan en säker landning den 22 december. 

Christer Fuglesang I rymden.

Han blev senare uttagen som uppdragsspecialist till STS-128, vilket innebar ytterligare en rymdfärd med Discovery till ISS. Under uppdraget utfördes bland annat installation av en ny ammoniaktank som fästes på rymdstationen, och installation av 2 nya GPS-antenner. Uppdragen gick bra och likaså landningen. Resan innebar att Fuglesang blev den enda personen som inte var från Ryssland eller Amerika att ha gjort fler än 3 rymdpromenader. 

Fuglesang har sammanlagt spenderat 31 timmar och 54 minuter ute på rymdpromenader. Med behörighet som både astronaut och kosmonaut samt som första person med både rysk och amerikansk astronaututbildning är han behörig som både rysk och amerikansk rymdfarare. Efter sina rymdresor arbetade Fuglesang vid ESA i Nederländerna, och har sedan återvänt till Sverige där han idag är professor vid KTH i rymdfart.

Med många års utbildning och hans personliga erfarenhet är Fuglesang för många en stor förebild. Därför känns det rimligt att spekulera kring hur han bar sig åt för att lyckas nå sina mål, samt höra hans egna tankar och reflektioner över sin karriär. Vi var väldigt nyfikna över detta och kontaktade därför Fuglesang för att ställa några frågor. Utöver akademisk kvalité menar Fuglesang att “förutom att ha tur att var på rätt plats vid rätt tid så gäller det att vara frisk, social, i hyfsad fysisk form och gärna gjort något utöver det akademiska och det vanliga jobbet.” Han uttrycker även att social kompetens och samarbetsförmåga är två viktiga kvalitéer som krävs för att bli astronaut. Han betonar även vikten av att studera matte och naturvetenskap. Samtidigt, säger han, måste man “ta vara på kroppen och gör annat än bara plugga.”

Källor som användes i den här artikeln

Rymdstyrelsen; Upptäck Rymden – Christer Fuglesang; Rymdstryrelsen ; https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/sverige-i-rymden/christer-fuglesang/, 2020-09-26.