År 1943 råkade kemisten Albert Hofmann syntetisera LSD, som senare kom att bli känt som en psykedelisk drog. Psykedeliska droger (i form av ayahuasca) har brukats av ursprungsbefolkningar i framförallt Sydamerika långt innan 1900-talet, men det var Hofmanns upptäckt av LSD som katalyserade åratal av extensiv forskning om drogerna. Psykedeliska droger uppvisade terapeutisk effekt i kliniska studier och forskningen gav upphov till förhoppningar om att revolutionera psykiatrin med hjälp av substanserna. Forskningen fick dock ett abrupt slut i samband med Förenta Nationernas (FN) beslut under sjuttiotalet att klassificera drogerna som skadlig narkotika utan medicinskt värde. Efter årtionden av uppehåll är forskningen idag åter i frammarsch. Lovande resultat har återupplivat förhoppningar om drogernas potential för behandling vid depression, missbruk och posttraumatiskt stressyndrom.
Psykedeliska droger innefattar psykoaktiva substanser som ger upphov till alternerad perception av sinnena och ökad neuroplasticitet (hjärnans förmåga att förändras), vilket är en viktig mekanism för kognitiva funktioner såsom inlärning. Till de psykedeliska drogerna hör bland annat psilocybin, N,N-Dimetyltryptamin (DMT) och lysergsyradietylamid (LSD). En rad av drogerna finns naturligt i naturen, medan andra preparat såsom LSD framställs syntetiskt. Den gemensamma nämnaren mellan psykedeliska droger är deras farmakologi i och med drogernas påverkan på hjärnans serotoninsystem. Serotonin är en neurotransmittor vars roll är av särskild betydelse i det centrala nervsystemet, där det främst reglerar humör och välbefinnande. Drogernas molekylära struktur liknar den av serotonin och de agerar därmed som agonister eller partiella agonister till serotoninreceptorn 5-HT2A. Att de är agonister till 5-HT2A innebär att substanserna binder till receptorn och stimulerar denna, vilket medför antingen en maximal eller en partiell aktivering av 5-HT2A.
Idag bedrivs ett antal kliniska studier runt om i världen för att undersöka drogernas potential som medicin vid en rad psykiatriska tillstånd. De flesta studier använder psilocybin, ett ämne som återfinns naturligt i svampar, på grund av dess relativt korta verkningstid som gör den mer hanterbar än andra psykedeliska droger. Man är inte helt på det klara med verkningsmekanismerna i hjärnan, men konsensus är att Default Mode Network (DMN) påverkas. DMN är ett nätverk som integrerar neuroner från hjärnans medial prefrontal cortex, posterior cingulate cortex samt angulär gyrus. I denna integration sker inåtriktad reflektion i form av självuppfattning, dagdrömmande och autobiografiskt minne.
Vid bland annat depression är DMN överaktivt. Resultat från fMRI, en metod som detekterar ökat blodflöde i olika hjärnregioner för att kartlägga hjärnaktiviteten, indikerar att psykedeliska droger minskar aktiviteten hos DMN. Att nerverna urkopplas i DMN gör att hjärnan omstartas och rycks upp ur sitt fasta tillstånd, varvid de negativa tankebanorna som ligger bakom depression och missbruk bryts. Den reducerade konnektiviteten i DMN banar också väg för andra kopplingar i hjärnan att ta plats, och således kan främmande hjärnregioner kommunicera. Exempelvis kan hjärnans visuella cortex kommunicera med regioner den vanligtvis inte kommunicerar med, vilket möjliggör unik visuell bearbetning som bidrar till hallucinationer. Det är denna omkoppling av hjärnan som tros ligga bakom de unika sinnesförnimmelser och den egoupplösning som uppstår under påverkan av psykedeliska droger.
Psykisk ohälsa, inte minst depression, är ett utbrett problem och dagens behandlingar är inte optimala för att komma till bukt med problemen. Antidepressiva läkemedel ges i form av framförallt selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) som ökar mängden serotonin i hjärnan. Trots läkemedlets effektivitet finns det risk för en rad biverkningar. Dessutom svarar vissa människor inte på behandling med SSRI. Den antidepressiva effekten uppkommer vidare först efter ett antal veckor och läkemedlet måste administreras regelbundet för att upprätthålla effekten. Psykedeliska droger verkar istället genom att påverka hjärnan på ett mer grundläggande sätt i och med att hjärnans omkoppling. Den antidepressiva effekten av en administrerad dos kvarstår betydligt längre än den vid SSRI-behandling. För att dra störst nytta av psykedeliska droger och samtidigt minska potentiella risker finns psykedelisk-assisterad terapi. Psykedelisk-assisterad terapi är en behandlingsmodell som kombinerar drogerna med psykoterapi. Doseringen följs av samtalssessioner där patienten delger sin upplevelse till terapeuten som i sin tur hjälper patienten att sätta upplevelsen i perspektiv.
Det finns dock skepticism mot psykedeliska droger. En av farhågorna är om drogerna kan utlösa psykos hos individer med ökad genetisk benägenhet, och hur individer med sjukdomar såsom schizofreni svarar på drogerna. Att vara under påverkan kan också ge upphov till en snedtripp, vilket framkallar ett starkt obehag.
Trots de positiva forskarrönen gäller det att vara förbehållsam och invänta resultat från flera studier innan man drar slutsatser. Innan en klinisk tillämpning vill man komma i underfund med huruvida potentiella risker överväger fördelarna. En sak verkar dock vara säker: om psykedeliska droger legaliseras kommer det att ske ett paradigmskifte i den psykiatriska sfären.
Källor som användes i den här artikeln
Carhart-Harris, Robin L. Muthukumaraswamy, Suresh. Roseman, Leor. Kaelen, Mendel. Droog, Wouter. Murphty, Kevin. Tagliazucchi, Enzo. Schenberg, Eduardo E. Nest, Timothy. Orban, Csaba. Leech, Robert. Williams, Luke T. Williams, Tim M. Bolstride, Mark. Sessa, Ben. McGonigle, John. Sereno, Martin I. Nichols, David. Hellyer, Peter J. Hobden, Peter. Evans, John. Singh, Krish D. Wise, Richard G. Curran, H Valerie. Feilding, Amanda. Nutt, Robert J. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. Neural correlates of the LSD experience revealed by multimodal neuroimaging. Vol. 113, 17, 2016: 4853–4858. https://doi.org/10.1073/pnas.1518377113.
Nichols, David E. Pharmacological reviews. Psychedelics. Vol. 68, 2, 2016: 264–355. 10.1124/pr.115.011478.
Nutt, David. Dialogues in clinical neuroscience. Psychedelic drugs—a new era in psychiatry?. Vol. 21, 2, 2019: 139–147. https://doi.org/10.31887/DCNS.2019.21.2/dnutt.
Tullis, Paul. Nature. How ecstasy and psilocybin are shaking up psychiatry. Vol. 589, 2021: 506–509. doi: https://doi.org/10.1038/d41586-021-00187-9.