Född i Portland, USA, till Lucy och Herman Pauling den 28:e februari 1901. Båda föräldrarna hade koppling till apotekaryrket, Lucy som var dotter till en och Herman som själv var apotekare. Linus Pauling var det förstfödda barnet till paret som efter deras andra barns födelse flyttade till Salem 1902.
Pauling började studera vid Oregon Agricultural University, som idag heter Oregon State University. Han började där även fast han inte hade fått ett High School Diploma från Washington High School, han tilldelas ett diplom senare i livet. På universitetet studerade Pauling kurser i kemi och matematik men även i gruvdrift och användning av sprängämnen. Från Oregon Agricultural University fick han en examen som kemisk ingenjör 1922. Därefter började han studera på California Institute of Technology, även känt som Caltech. Där fick han lära sig att utmärka kristallstrukturer med hjälp av röntgenstrålning som Roscoe G. Dickinsons lärling. Från Caltech fick Pauling en PhD i fysikalisk kemi och i matematisk fysik. PhD står för Doctor of Philosophy, vilket är en vetenskaplig doktorsexamen. Han fick Guggenheim-stipendiet 1926 för att studera kvantmekanik i Europa. Han studerade i 18 månader under många kända namn som den danske fysikern Niels Bohr, Erwin Schrödinger, som anses vara “kvantmekanikens fader. Men han spenderade majoriteten av sin tid med Arnold Sommerfeld.
Röntgenbild av mänskliga revben
1927 återvände Pauling till Caltech och fortsatte sina studier om kristallstruktur. Då börjar han även applicera sina studier i kvantmekaniska beräkningar på atomer och molekyler. I Tyskland fick han lära sig om elektrondiffraktion som han senare använde för att lägga grunden till sin forskning om elektronegativitet. Atomers elektronegativitet berättar hur bra atomen dra till sig elektroner i kovalenta bindningar. Hans fokus var centrerad runt kemiska bindningar och använde kvantmekaniken som hjälpmedel. Han publicerade 1939 boken Chemical Bond, and the Structure of Molecules and Crystals.
Runt tidigt 1930-tal blev Pauling intresserad av biomolekyler och analyserade med hjälp av magneter proteinet hemoglobin, som finns hos röda blodkroppar och ger förmågan att transportera syre. 1936 publicerade Pauling tillsammans med biokemisten Alfred Mirsky en artikel om den generella strukturen hos proteiner och hur dessa proteiner kan denatureras – vecklas ut – när svaga bindningar bryts. Detta ledde Pauling vidare till immunokemi med hjälp av Karl Landsteiner som upptäckte blodtyperna. Tillsammans arbetade de med antikroppar som produceras av vita blodkroppar för att binda in till smittämnen och hur deras struktur ser ut.
Under andra världskriget avbröts Paulings forskning inom detta och han började istället arbeta med olika hjälpmedel. Det handlade bland annat om en ersättare till blod serumet genom artificiell väg, och syrgasdetektorer som används i U-båtar och flygplan. Han var även erbjuden chefsposition av kemiavdelning på Manhattan Projektet men nekade. För sina insatser blev Pauling tilldelad amerikanska Hedersmedaljen av Harry S. Truman 1948.
Efter andra världskriget var Pauling en besökande professor på Oxfords Universitet 1948 och kom tillbaka med ett nytt fynd och problem: att proteiner kan inta en cylindrisk konfiguration som idag kallas för alfa-helixar.
Paulings forskning om alfa-helixar fortsatte med DNA-strukturen. Han publicerade tillsammans med Robert Corey deras version av DNA-strukturen, i form av 3 strängar tvinnade runt varandra som ett rep. Pauling beskrev senare detta som “The biggest disappointment in his life” eftersom James Watson och Francis Crick publicerade sin version av DNA-strukturen endast hade 2 strängar. Pauling skyllde sina misstag på kvaliteten på röntgenbilderna.
Alfa-helixar i ett proteinkomplex
Illustrerad av Daniel Öhman
Under samma period var Pauling och hans fru även öppna fredsaktivister som följd av Manhattanprojektet. De blev medlemmar i ICCASP, Independent Citizens Committee of the Arts, Sciences and Professions och 1946 blev han medlem i Emergency Committee of Atomic Scientists som hade som mål att varna allmänheten om farorna kopplade till kärnvapen. Pauling och hans fru, Ava, presenterade även 1958 ett förslag på att förbjuda kärnvapentestning i USA med ett dokument som var signerat av 9 235 vetenskapsmän. Han publicerade boken No more War! 1958 som diskuterade hur kärnvapen kan påverka mänskligheten.
Linus Pauling fick Nobelpris i först kemi 1954 för sin forskning om kemiska bindningar i komplexa strukturer såsom hans forskning om DNA-strukturen. 1962 fick han även Nobels fredspris för sin kamp mot kärnvapenkrig och detta gör honom till den enda personen som har mottagit två nobelpris ensam. Pauling förblir idag ett universellt geni som har gett oss grunderna för att närmare förstå vad som bygger upp vår värld samtidigt som han kämpat för att bevara den värld vi har och de människor som lever i den.
Källor som användes i den här artikeln
The Nobel Peace Prize 1962 – NobelPrize.org
Linus Pauling | Biography, Discoveries, Nobel Prize, & Facts | Britannica
https://en.wikipedia.org/wiki/Linus_Pauling
https://lpi.oregonstate.edu/about/linus-pauling-biography
https://collections.archives.caltech.edu/agents/people/324
https://unsplash.com/photos/tHS9j3HWT1s