Klockan 01:23 lördagen den 26 april 1968 exploderade reaktor 4 på kärnkraftverket i den lilla sovjetiska staden Tjernobyl. Vid tidpunkten hade kärnkraftverket varit aktivt i mindre än 10 år. Detta är än idag en av de mest förödande kärnkraftsolyckorna genom historien. Hur kunde den ske? Hade reaktorn andra hemliga funktioner – eller var den bara felkonstruerad från första början?
Kärnkraftverk fungerar genom att man klyver uranatomer, vilket avger värme. Värmen leds bort i vattenrör till en värmeväxlare och för över energin till en ångturbin som driver en generator, vilken i sin tur producerar elektricitet. När uranatomerna klyvs frigörs neutroner som klyver nya uranatomer, och så uppstår en kedjereaktion.
För att en reaktor inte ska överhettas behöver den kylas av med vatten. Vattenpumparna till reaktorerna i Tjernobyl var beroende av elektricitet för att kunna pumpa in vatten i kylsystemet. Under olycksnatten utfördes ett test i reaktor 4 i syfte att se om vattenpumparna skulle klara av att pumpa tillräckligt med vatten in i reaktorn även under ett strömavbrott, under tiden nöddieselmotorerna till vattenpumparna sätter igång. Under detta test stängdes ett flertal säkerhetssystem av så de inte skulle vara i vägen.
Styrstavar finns i kärnkraftsreaktorer för att föras ner då man vill minska antalet kärnklyvningar. Detta sker genom att styrstavarna fångar upp neutronerna. Styrstavarna i kärnkraftverkets reaktor var gjorda av borkarbid förutom spetsen som var av grafit. Under olyckan befann sig endast 6–8 styrstavar inuti reaktorkärnan av de 2 300 som skulle ha varit i. Enligt säkerhetssystemen skulle minst 30 stavar sitta i för att kunna kontrollera fissionen, annars skulle kraftverket stängas av automatiskt. Men under olycksnatten var säkerhetssystemet avstängt för att inte störa testet.
I alla kärnkraftverk finns en knapp som ofta kallas Scram, även om den i Sovjet kallades AZ-5. Knappen kan direkt stoppa reaktionen i kärnkraftverket om exempelvis ett allvarligt problem uppstår. En av åtgärderna som skedde när man tryckte på AZ-5 i Tjernobylreaktorn var att alla styrstavar fördes ner i kärnan för att sakta ner reaktionen. Dessa var dock felkonstruerade.
Problem med reaktorn hade tidigt noterats främst i hemliga KGB-rapporter. I en av dessa från 1983 står följande: “Kärnkraftverken i Leningrad, Kursk och Tjernobyl är i dagsläget de farligaste, när det gäller deras fortsatta drift. Detta kan få ödesdigra konsekvenser”. Samma rapport påpekar även att Tjernobyl saknar nödkylningssystem. Exakt vad som menas med nödkylningssystem är oklart, men detta kan vara de nöddieselmotorer som testades vid Tjernobyl. När de skrev att nödkylningssystem saknas, kan detta betyda att de var osäkra på om de skulle hinna aktiveras tillräckligt snabbt vid strömbortfall. De kan alternativt ha syftat på att vattenpumparna helt enkelt inte ansågs vara tillräckligt kraftfulla för att hinna kyla reaktorn vid en nödsituation.
Det många inte vet är att reaktorn hade dubbla syften. Den kunde både användas för att generera elektricitet och för att framställa plutonium eller uran för kärnvapen. Detta är en av anledningarna till att alla RBMK-kärnreaktorerna i Sovjetunionen ansågs vara statshemligheter. I november 1975 upptäcktes ett allvarligt konstruktionsfel i RBMK-reaktorerna. Felet upptäcktes inte i Tjernobyl utan i Leningrad, dagens Sankt Petersburg. Då var reaktor 1 vid Leningrads kärnkraftverk nära ett haveri liknande det vid Tjernobyl. Precis som i Tjernobyl var styrstavarna i kärnkraftverkets reaktor gjorda av borkarbid förutom spetsen som gjordes i grafit. Grafit används i reaktorn för att sakta ner neutroner medan borkarbid absorberar neutronerna för att minska reaktiviteten. Styrstavarna hade tagits ur reaktorn, så när de fördes ner igen ökade reaktiviteten. Men i detta fall lyckades de få stopp på den i tid.
26 april 1986, 01:23:40
Vid denna tidpunkt på kärnkraftverket i Tjernobyl trycks nödstoppknappen AZ-5 ned.
När styrstavarna sänks ner är rören vattenfyllda. Detta leder till att styrstavarna trycker undan vattnet som redan absorberar en viss mängd neutroner, och ersätter det med grafit som inte absorberar neutroner. Detta leder till att reaktionen ökar. Då fastnar styrstavarna, och borkarbid som ska absorbera neutronerna och stoppa reaktionen hinner inte föras ner i reaktorkärnan innan det är för sent.
26 april 1986, 01:23:58
Nu har ett så kraftigt tryck byggts upp inuti reaktorn att den första explosionen sker och spränger det 1 000 ton tunga taket rakt av reaktorn. Detta gör att branden inuti reaktorn nu är helt öppen utan något som täcker den och radioaktiva ämnen fortsätter att sprida sig till luften runt reaktorn.
26 april 1986, 01:28
De första brandmännen kommer till platsen och på grund av bristande kunskaper bärs ingen skyddsutrustning. Två av brandmännen avlider samma natt av akut strålsjuka.
Endast ett fåtal av dem som arbetade vid Tjernobyl vid tillfället för olyckan överlevde, då de flesta avled av strålningsskador relativt kort efter olyckan. De kommande månaderna jobbade många, ungefär 400–600 tusen människor, med att minska konsekvenserna av olyckan, exempelvis genom att bygga en stor metallbyggnad av stål och betong runt reaktorn för att begränsa spridningen av radioaktiv strålning.
Än idag anses ett område på ungefär 30 km runt reaktorn vara totalt obeboelig. Guidade turer har genomförts inom detta område då strålningsnivåerna som föreligger anses vara relativt ofarliga under den korta period man befinner sig i området.
Olyckan vid Tjernobyl hade ett antal orsaker. Man kan hävda att den till stor del var orsakad av en mängd olika konstruktionsfel. Att KGB hemlighöll information om kärnkraftverken kan ha bidragit till olyckan, då rapporter om säkerhetsbrister ansågs vara statshemligheter och därför inte visades för någon – inte ens anställda på kärnkraftverken. Det finns många olika teorier om vad som var den slutgiltiga orsaken bakom Tjernobylolyckan. Men något vi alla kan komma överens om är att en olycka som detta måste undvikas under alla omständigheter!
Källor som användes i den här artikeln
Energy Education; RBMK; https://energyeducation.ca/encyclopedia/RBMK,
Greenspan, Jesse; Chernobyl Timeline: How a Nuclear Accident Escalated to a Historic Disaster; History ; 2019; https://www.history.com/news/chernobyl-disaster-timeline,
Naturskyddsföreningen; Hur fungerar kärnkraft?; 2021; https://www.naturskyddsforeningen.se/faktablad/hur-fungerar-karnkraft/,
Projekt Tjernobyl; https://projekttjernobyl.se/,
Short, Michael; Introduction to Nuclear Engineering and Ionizing Radiation [Inspelad föreläsning]; YouTube ; 2016; https://www.youtube.com/watch?v=Ijst4g5KFN0,
SVT; Världens historia: Tjernobyl; 2022; https://www.svtplay.se/video/j4VgBaQ/varldens-historia-tjernobyl/1-kgb-s-hemliga-arkiv,